Agneta Brandimarti – regelstyrt hållbarhetsarbete kräver sin jurist

Agneta Brandimarti har arbetat med hållbarhet på Bankföreningen sedan tiden då det främst hette CSR, corporate social responsibility, på 00-talet.

- Jag tänkte ganska tidigt att det här borde bli mycket, mycket viktigare, säger hon.

Och nu har det alltså hänt, hållbarhet är högaktuellt. Även om de svenska bankerna har arbetat med hållbarhet länge, var det inte förrän 2018 det verkligen tog fart. Då presenterade nämligen EU Handlingsplanen för hållbar finansiering, och strax därpå kom EU-kommissionen med flera regelverk; framförallt taxonomiförordningen och disclosureförordningen.

- Bankerna lyfter upp hållbarhetschefen till ledningsgruppen för att hållbarhet har blivit en strategifråga. Förut var det ofta en marknadsföringsdel för bankerna att visa att de var ’goda samhällsmedborgare’ och bidrog till lokalsamhället, medan nu om man inte har koll på sina hållbarhetsrisker får det konsekvenser för resultatet. Det är en del i varför det har blivit en så viktig fråga för bankerna, säger Agneta Brandimarti.

I likhet med sina motsvarigheter på bankerna var Agneta Brandimarti relativt ensam om att ägna sig åt hållbarhet på Bankföreningen till en början, men nu är tiotalet kollegor involverade i arbetet, som har blivit en integrerad del av föreningens övriga verksamhet.

- Det visar på den stora vikt som våra medlemmar numera lägger på det här området. Vi måste kunna svara upp mot deras behov. Nu när Bankföreningen rekryterar efterfrågas hållbarhetskunskaper som en bra merit. Det är nödvändigt att alla som jobbar här förstår hållbarhetsfrågorna, eftersom de berör våra medlemmar i så stor utsträckning.

Numera finns också ett hållbarhetsråd på Bankföreningen, bestående av hållbarhetschefer från de banker som är med i föreningens styrelse. Rådet tar strategiska beslut och hjälper Bankföreningen att prioritera frågor att satsa på. En mer praktiskt inriktad grupp är hållbarhetskommittén, som bistår föreningen rörande konsultationer från EU. Ofta skickas frågorna vidare till andra arbetsgrupper i Bankföreningen, där olika sakexperter från bankerna deltar inom områden som redovisning, risk och kapitaltäckning.

- En person som jobbar med till exempel redovisnings- och rapporteringsfrågor måste alltså också förstå hållbarhetsfrågorna, eftersom det numera krävs rapportering inte bara av finansiell information utan även hållbarhetsinformation. Kunskap och förståelse för hållbarhet behöver vara brett spridd hos anställda inom finanssektorn generellt, från ledningsnivå till risk- och kreditavdelningar och kundrådgivare som ska kunna ge råd till sina kunder.

Bankföreningen har tillsammans med bankerna gjort en klimatfärdplan som visar riktningen på branschens klimatarbete. Sättet som Bankföreningen arbetar med hållbarhet är detsamma som inom andra områden. Först genom att påverka under själva lagstiftningsprocessen för att bidra till att regelverk, oavsett om de kommer från Bryssel eller Stockholm, utformas på ett sätt som fungerar i praktiken. Därefter genom att hjälpa till att tolka hur bankerna ska göra för att följa regelverken.

Aktuellt är tolkningen av rapporteringskraven på bankerna till följd av den gröna taxonomin; vilka uppgifter som bankerna ska lämna i sin hållbarhetsrapport för 2021 och de kommande åren.

Bankföreningen följer också ett direktivförslag om företags hållbarhetsrapportering, som avser såväl bankernas egen som kundernas rapportering. En fråga där är vilka bolag som ska omfattas av kraven.

- Eftersom bankerna har behov av data är det önskvärt att rapporteringskraven omfattar inte bara de största företagen. EU föreslår att alla företag med fler än 250 anställda ska rapportera, något som redan gäller i Sverige i den nuvarande årsredovisningslagen. Med det sagt, de nya standarder som också föreslås för hållbarhetsrapporteringen kommer att innebära en större förändring eftersom kvalitetskraven på rapporteringen kommer att vara högre samtidigt som inriktningen är tydligt framåtblickande, säger Agneta Brandimarti.

Andra aktuella regelverk som Bankföreningen följer nära är direktivförslaget om tillbörlig aktsamhet för företag i hållbarhetsfrågor, den europeiska banktillsynsmyndigheten EBA:s förslag till standard för rapportering av hållbarhetsrisker samt översynen av energiprestandadirektivet.

Framöver är planen att EU:s gröna taxonomi ska vidgas så att även andra aktiviteter, som idag inte omfattas, ska kategoriseras, vilket EU-kommissionens expertgrupp lanserat rapporter om under våren. Expertgruppen föreslår bland annat ett trafikljussystem med en uppdelning i kategorierna rött, gult och grönt. Syftet är att fånga upp omställningen från mer miljöskadlig verksamhet som är på väg att ställa om mot grönt och att hjälpa finansmarknadens aktörer att styra resurser till sådana projekt. Grön verksamhet är det enda som omfattas av dagens taxonomi. Taxonomin är inte heltäckande, men fler verksamheter kommer att inkluderas med tiden.

- Ett område som kommit alltmer i fokus är biologisk mångfald där bankerna visar allt större intresse, och ställer frågor hur företagen arbetar för att bidra till det. Området är också aktuellt inom EU då expertgruppen har tagit fram förslag på området inom ramen för de fyra återstående miljömålen, där skydd för biologisk mångfald är ett.

Förutom en grön taxonomi diskuteras även en social taxonomi, där företagens verksamhet kan komma att klassificeras utifrån sociala mål.

- Det har verkligen varit intressant att följa hållbarhetsområdets utveckling, där mycket från början gjordes på frivillig väg till att nu bli mer regelstyrt, vilket framför allt kommer att öka transparensen. Det är positivt då det som mäts också kan följas upp och ökar medvetenheten om att saker kan göras ännu bättre, säger Agneta Brandimarti.

Bankbranschens klimatfärdplan

Publicerad 9 maj 2022