Information och samarbete nyckelord för brottsbekämpning

- Ett genomgående tema inom de här tre områdena är behovet av informationsdelning och samarbete. Det finns dock en del lagliga hinder för att man ska kunna jobba på ett effektivt sätt. Där driver Bankföreningen på för förändringar, säger Hans Lindberg, vd på Bankföreningen.

Vad gäller kampen mot penningtvätt finns samarbetet SAMLIT, där de stora bankerna regelbundet träffar polisens underrättelseenhet på Nationella operativa avdelningen, NOA, för att dela information.

- Det samarbetet får nu tydligare lagstöd genom den penningtvättsproposition som regeringen la på riksdagens bord nu i höst. Men en viktig punkt har regeringen missat i propositionen: den gick inte vidare med utredningens förslag om informationsdelning av transaktioner.

För att banker ska få utbyta information om en transaktion måste transaktionen vara mellan en och samma kund i de båda bankerna, så som den nuvarande lagen tolkas. Men om en kund vill tvätta pengar skickar den så klart oftast inte pengarna till sig själv utan till en annan person, och en sådan transaktion får bankerna alltså inte följa, heller inte enligt regeringens proposition till ny lag.

Svar från EU-kommissionären
Bankföreningen har arbetat mycket med den här frågan och bland annat förmått den tidigare finansmarknadsministern Max Elger att skriva ett brev till den ansvariga EU-kommissionären Mairead McGuinness för att be om ett förtydligande av hur EU:s penningtvättsdirektiv ska tolkas. Svaret, som undertecknats av kommissionären själv, var att bankerna kan dela information om en transaktion mellan två banker, oavsett om det är samma kund eller inte.   

- Det förtydligandet vill vi ha in i svensk lagstiftning och vi har därför gjort en framställan till finansutskottet. Vi vill också att regeringarna i Sverige och övriga Norden driver på inom Ekofin för ett förtydligande i motsvarande paragraf i den nya penningtvättsförordning som är på gång i EU. Skulle vi nå framgång på den punkten vore det oerhört viktigt för möjligheterna att bekämpa penningtvätt, säger Hans Lindberg.

Möjligheten att dela information mellan polis och banker skulle även öka effektiviteten i arbetet för att förhindra bedrägerier, som också är ett stort problem för samhället.

- Glädjande är att Bankföreningen tillsammans med de fyra största bankerna nu har ingått en överenskommelse med polisen för att intensifiera kampen mot bedrägerier.

Gemensamma prioriteringar
Målet med samverkan med polisen är att identifiera framgångsfaktorer i brottsbekämpningen och sårbarheter i de finansiella systemen. Första steget är att ta fram en gemensam lägesbild och gemensamma prioriteringar över den ekonomiska brottsligheten, med fokus på bedrägerier i Sverige. Lägesbilden ska bland annat ligga till grund för det fortsatta arbetet med att förebygga brott och skapa bättre förutsättningar för åtgärder.

- Jag är övertygad om att vi genom samarbetet kan få både nya tekniska lösningar som skyddar kunderna och snabbare, digitala brottsbekämpande åtgärder. Digitala brott kräver också digital brottsbekämpning. Man kan inte jobba med traditionella polisiära brottsbekämpande metoder, utan det ska vara digitalt och snabbt. Bättre möjligheter att bekämpa penningtvätt och bedrägerier vore också ett oerhört effektivt sätt att slå mot gängkriminaliteten i Sverige. De är djupt involverade i det här.

Vad gäller cyberbrottsligheten har den ökat kraftigt i omfattning de senaste åren. Det finns såväl statsstödda aktörer med politiska syften som kriminella nätverk, och deras förmågor är allt större. Bankföreningen förstärkte förra året sitt arbete med cybersäkerhet med ytterligare en tjänst på avdelningen för finansiell infrastruktur.

I takt med att hotbilden förvärrats har även övriga samhället ökat fokus på cybersäkerhet. Flera projekt och samarbeten har initierats på olika håll. Bankföreningen har bland annat deltagit i ett projekt om cybersäkerhet som Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, tog initiativ till förra året. Nyligen publicerade projektet sina förslag till hur cybersäkerheten kan förbättras i Sverige. Hans Lindberg har ansvarat för en arbetsgrupp som har tagit fram förslag till mer effektiv styrning av arbetet med cybersäkerhet.

Direkt under statsministern
- Ansvaret för cybersäkerheten är utspritt på ett antal departement och myndigheter, som var och en är kompetenta, men styrningen är otillräcklig. Vårt förslag är att inrätta ett cybersäkerhetsråd på statsrådsberedningen, direkt under statsministern, som ska koordinera arbetet.

I cybersäkerhetsrådet ska ministrar som redan idag ansvarar för cybersäkerhet sitta, såsom försvarsministern och justitieministern, men även representanter för ansvariga myndigheter.

- Rådet ska få ett helhetsansvar för den svenska cybersäkerhetsstrategin; att den följs upp och vid behov omformuleras. En sammanhållen budgetering kommer att bidra till att prioritera rätt. Dessutom ska rådet styra upp vad cybersäkerhetscentret ska göra.

Nationellt cybersäkerhetscenter startade förra året som en operativ samarbetsplattform där FRA, Försvarsmakten, MSB och Säkerhetspolisen är kärnan. Förutom att skapa gemensam lägesbild och incidentkoordinering ska myndigheterna i centret stärka samverkan med andra myndigheter och den privata sektorn.

Andra förslag från Hans Lindbergs arbetsgrupp är att inrätta en digital plattform för informationsdelning, vilket exempelvis Finland har, samt att bygga ut övningsverksamheten.

Publicerad den 8 november 2022