Många hjälper någon annan att hantera sin ekonomi
Att hantera någon annans tillgångar är ett stort ansvar, och att veta vad man får och inte får göra är något som Bankföreningen ofta får frågor om från allmänheten. ”Jag skulle säga att det är bland topp tre vad folk hör av sig om till oss”, säger Richard Edlepil som är jurist och expert på ställföreträdarskap på Bankföreningen.
- Därför jobbar vi mycket med att informera om det. Vi har ett stort informationsmaterial på vår hemsida som vi uppdaterar kontinuerligt. Det senaste året har vi också gjort filmer som är tänkta att på ett enkelt sätt förklara begreppen, säger han.
I Sverige finns många personer som inte själva kan hantera sin ekonomi, på grund av till exempel sjukdom. Drygt 100 000 personer har gode män som stöd. Andra blir hjälpta av förvaltare eller närstående med anhörigbehörighet. 2017 kom möjligheten att inför framtida behov själv utse den man vill ha hjälp av, då framtidsfullmakter lagstadgades.
Richard Edlepil är ofta ute och föreläser och håller utbildningar om ställföreträdarskap. I augusti var han i Helsingborg och talade inför 500 överförmyndare från hela Sverige, på en konferens som hölls av Föreningen Sveriges Överförmyndare, FSÖ. Andra han besökt är anhörigföreningar, lokala godmansföreningar och frivilliga samhällsarbetarföreningar.
- Jag vill också lyfta det goda samarbetet med SKR, Sveriges kommuner och regioner. En del av det material vi har är framtaget tillsammans med dem och vi har haft flera gemensamma webbinarier under pandemin. I vissa frågor har vi också arbetat tillsammans för att påverka lagstiftaren. I april skrev Bankföreningen till justitieministern och yrkade på att det införs ett register för framtidsfullmakter. SKR, liksom Demensförbundet, gjorde samtidigt olika påstötningar för förändringar inom ställföreträdarskapsområdet.
Just framtidsfullmakter finns det en del problem med.
- Enligt lagstiftaren var det tänkt att framtidsfullmakten skulle vara ett alternativ till god man och förvaltare, men i praktiken fungerar det inte alla gånger, säger Richard Edlepil.
Eftersom framtidsfullmakten måste visas upp i original vid varje transaktion är det till exempel oftast inte möjligt för fullmaktsinnehavaren att hjälpa fullmaktsgivaren via internetbanken, utan hon eller han måste bege sig till ett bankkontor för minsta räkning som ska betalas.
Ett annat problem är att reglerna är speciella och ibland svåra att förstå.
- Det kan så klart kännas obekvämt när fullmaktsinnehavare kommer in på banken och säger att ’nu är mamma så pass dålig att nu ska jag sköta hennes bankärenden’. Vilka krav ska man ställa på en banktjänsteman att få klarhet i ifall någon har beslutsförmåga eller inte?
Richard Edlepil informerar ibland fullmaktsinnehavare om möjligheten att i stället ansöka om att bli god man. Möjligheterna att hjälpa till via internetbanken är då oftast större. Administrationen är visserligen mer omfattande, eftersom en god man årligen ska redovisa till överförmyndaren.
- Men om det införs ett digitalt register för framtidsfullmakter kan bankerna mycket enklare se till så att fullmaktshavaren får internetaccess. Dessutom skulle det snabbt och enkelt kunna tillkännages om en framtidsfullmakt återtagits eller fullmaktshavaren belagts med brukandeförbud. Ett digitalt åtkomligt register är egentligen den delen som saknas för att framtidsfullmakterna skulle kunna vara ett riktigt alternativ till godmanskapet, säger Richard Edlepil.
Se Bankföreningens information om framtidsfullmakter, godmanskap och anhörigbehörighet.
Publicerad den 8 september 2022