Stabila banker värdefulla i svåra tider

- Givet den verklighet som vi tillsammans med våra kunder möter varje dag är vår viktigaste uppgift att garantera att banksystemet fortsätter vara stabilt. Vi ska kunna stödja svenska bankkunder, oavsett läget i omvärlden, säger hon.

Det kunderna har att hantera är snabbt ökande priser på både mat och energi, samtidigt som räntorna stiger kraftigt.

- Många funderar på hur de ska klara av sin ekonomi och vad de kan göra för att förbättra sin vardagsekonomi. Att ge råd och stötta våra kunder i denna utmaning är självklart en av våra viktigaste uppgifter just nu.

Under vissa förutsättningar har kunderna möjlighet att pausa amorteringarna för att få en tids respit. Vad gäller amorteringskravet ser Carina Åkerström att det på sikt kan komma att ifrågasättas i sin nuvarande form.

- Amorteringskravet är ganska tufft, men det låga ränteläget gjorde att man har kunnat hantera det. När hushållens ränteutgifter ökar, är det naturligt att debatten om nivån på amorteringskraven också tagit fart, säger hon.

Splittrad bild
Även företagen drabbas av det nya läget, även om det är en splittrad bild där det också finns företag som har överträffat resultatförväntningarna under hösten. En del har fortfarande anställningsplaner, enligt en undersökning som Handelsbanken nyligen har gjort, medan andra har en betydligt svårare sits.  

- Det är naturligtvis lika angeläget för ett företag som för privatpersoner att kunna få råd och stöd av sin bank när osäkerheten ökar i omvärlden och man står inför svåra beslut. Det kan handla om strategier  för balansräkningen eller kassaflödet, att de känner att de har stöd  för att ta sig igenom den här perioden. Vi har ju i stort sett bara lämnat en pandemi, där särskilt servicesektorn hade det tufft. Nu ser vi att byggsektorn stannar av mer och mer, det säljs färre bostäder. Vissa företag i industrin väljer att skjuta upp investeringar medan andra fortsätter att investera.

För många handlar det om att vänta och se. Den stora förhoppningen är att den ekonomiska nedgången inte blir långdragen, men ingen vet förstås hur länge den utlösande faktorn, Rysslands krig mot Ukraina, varar.

Konsekvenser för säkerheten
Förutom att världsekonomin har försämrats kraftigt, har kriget även fått konsekvenser för det internationella säkerhetsläget. För bankerna gäller det inte minst cyberhoten, som dock inte bara kommer från främmande stater utan också från allt mer kapabla cyberkriminella.

- Det är ingen tvekan om att det är ett reellt hot. Sedan har bankerna en lång historik av att arbeta med säkerhet; det är inte som om vi började arbeta med det nu. Att se till att vi har en säker verksamhet, att vi kan hantera personuppgifter och annan data på ett säkert sätt har under lång tid varit hög prioritet. Å andra sidan ska man veta att hoten också är ganska effektiva, så det gäller att hela tiden fortsätta att investera och säkerställa att vi har robusta system.

Carina Åkerström lyfter samverkan mellan bankerna och myndigheterna.

- Cyberhot är något som finns i hela samhället idag och att då inte kunna samverka skulle försvåra för oss alla. Jag tycker det har varit otroligt bra att Finansinspektionen har tagit en mängd initiativ och att möjligheten har öppnats för att samverka med FRA. Det gynnar samhället i stort.

Mellan bankerna
Bekämpningen av penningtvätt är ett annat område där samverkan effektiviserar arbetet. Särskilt viktigt är det att få dela information, dels med polisen, dels mellan bankerna.

Att bara kunna dela transaktioner med Finanspolisen är inte tillräckligt effektivt.

- Finanspolisen har inte de resurser de skulle behöva för att hantera den mängd anmälningar som bankerna gör. Sedan vill vi ju se att det finns en möjlighet att fälla fler kriminella, men även om antalet har ökat något är det fortfarande väldigt få ärenden som kommer upp i rätten. Vi banker fortsätter att lägga enorma resurser och pengar på detta, men vi har väldigt begränsad insyn i vad som kommer ut av polisens arbete. Ska man komma till rätta med penningtvätt, då behöver vi dela information mellan bankerna. Det är ingen tvekan om det, säger Carina Åkerström.

Stora förhoppningar knöts därför till ändringarna i den svenska penningtvättslagen, men det slutade i besvikelse. Utredningen hade föreslagit att göra det möjligt att dela information om misstänkta transaktioner dels i en så kallad beslutad samverkan, där myndigheter och banker kan ingå, dels mellan bankerna. Regeringen gick dock bara vidare med möjligheten att dela information inom en beslutad samverkan. Informationsdelningen mellan banker blir då helt beroende av att en myndighet tar initiativ till en samverkan och att den enskilda banken blir inbjuden att delta.

- Jag tycker det är djupt olyckligt att regeringen valde att inte ställa sig bakom det förslag som faktiskt låg på bordet, när man sätter den här frågan så högt upp på agendan som ett samhällsproblem, säger Carina Åkerström.

Tror du att regeringen kommer att vara aktiv i Bryssel för att i stället försöka få in möjligheten i den EU-förordning som är tänkt att komma om ett par år?

- Det kan jag inte svara på. Men där tror jag att Bankföreningen fortsatt har en möjlighet att ha en väldigt tydlig påverkan i diskussionerna.

Expert i utredningen
Bankföreningen har arbetat med frågan om informationsdelning i många år, och bland annat haft en expert med i penningtvättsutredningen.

Något som Carina Åkerström återkommer till när hon pratar om regelverk är syftet och kundnyttan.

- Regelverken måste skapa den nytta och syfte som de är tänkta att skapa, säger hon.

Det gäller reglerna för penningtvätt såväl som för kapitaltäckning där hon anser att det krävs nationella anpassningar av Baselregelverket för att uppnå det tänkta syftet. Enligt förslaget till det så kallade Bankpaketet som håller på att förhandlas i EU, sätts en lägstanivå på riskvikter som är så hög att banker med låg risk i sin utlåning får kraftigt ökade kapitalkrav, däribland de svenska. Banker med hög risk gynnas, tvärt emot intentionerna.

- Sverige har en extrem stabilitet i sitt banksystem, en helt annan stabilitet än många europeiska länder och banker. Nu skruvar man åt det svenska banksystemet ännu mer. Men skapar det ökad kundnytta, skapar det bättre stabilitet? Det borde anpassas utifrån den marknad som bankerna verkar i, och utifrån hur banksystemet faktiskt fungerar.

Drar upp riktlinjerna
Även i denna fråga för Bankföreningen de svenska bankernas talan i EU. Bankföreningen är också forum för diskussioner kring de många regler som kommer relaterat till omställningen till en hållbar ekonomi. Medlemsbankerna har samlats kring en gemensam klimatfärdplan, som drar upp riktlinjerna för branschens arbete med att bidra till omställningen. Själva arbetet måste dock varje bank göra själv, anpassat till sin affär, påpekar Carina Åkerström.

- Men den gemensamma klimatfärdplanen visar att det inte bara är fyra storbanker som vill vara med och bidra till omställningen utan också många andra banker. Jag skulle nog säga att alla bankerna har ambitionen att bli den mest hållbara banken. Vi tar det här på största allvar och vill verkligen integrera ansvarstagande och hållbarhet i vår verksamhet. Bankerna kan ha en stor påverkan i hur vi väljer att finansiera kundernas verksamheter inom olika branscher.

Hur långt har kunderna kommit i hållbarhetsarbetet?

- Medvetenheten finns där, men kunden behöver hjälp att göra rätt val när det handlar om produkter och tjänster. Har du ett grönt bolån, då har du förmodligen en energiklassning på huset eller är på väg att få det. När du investerar dina pengar lägger du dem i fonder som du vet investerar i bra bolag, bolag som redan nu är klassade som hållbara eller på väg att ställa om.

Större företag kommer att få krav på sig att redovisa hållbarhetsrelaterad information, bland annat risker och påverkan på omvärlden, vilket gör att de måste svara upp både gentemot kunderna och bankerna för att exempelvis kunna få viss finansiering.

- Alla bolag måste jobba på att sänka sina koldioxidutsläpp, oavsett om de är stora eller lite mindre, och det tror jag alla svenska bolag gör idag.

Åt båda hållen
Carina Åkerström påpekar att kraven på hållbara lösningar går åt båda hållen: företagskunderna vill att banken finansierar deras verksamhet på ett grönt sätt, samtidigt säger banken ”du kan bara få grön finansiering om vi också är överens om vilka mål du har”.

- Så såg det inte ut för ett par år sedan. Det finns inget motsattsförhållande mellan affär och hållbarhet längre.

Carina Åkerström har varit Handelsbanken trogen i 30 år. Vilka är de största förändringarna under den tiden?

- Det är förstås mängder med förändringar, där till exempel varje kris har medfört någon. Men digitaliseringen, tekniken i hur vi möts, det är nog den stora förändringen och den pågår ju fortfarande.

Publicerad den 12 december 2022