"Europeiska banksystemet fungerar väl"

Vilka är EU-kommissionens huvudprioriteringar för finanssektorn just nu givet det osäkra och instabila läget i världen och ekonomin?

- Vi kommer från kommissionens sida fortsätta att vara väldigt uppmärksamma på den finansiella stabiliteten. Det är mycket osäkerhet just nu – både ekonomiskt och förstas geopolitiskt – och detta påverkar naturligtvis även banksektorn. Det som är positivt är dock att vi även under och efter bankturbulensen i USA och Schweiz i våras kunde konstatera att det europeiska banksystemet fungerar väl. Vi har en god reglering och alerta tillsynsmyndigheter, mycket tack vare det detaljerade regelverk vi fick på plats efter den globala finanskrisen.

- Men med detta sagt måste vi förstås vara oerhört uppmärksamma på det generella geopolitiska läget, de skiften vi ser i ekonomin och i världspolitiken och vilka konsekvenser de skulle kunna få för finanssektorn. Vi kan ju aldrig veta säkert varifrån nästa kris kan tänkas komma. På internationell nivå är det till exempel just nu en aktiv diskussion runt NBFI (non-bank financial intermediation), det vill säga finansiering som kommer från andra delar av finanssektorn än bankerna. Vi har välfungerande regelverk för alla delar av finanssektorn i EU, men vi bör som sagt vara uppmärksamma på möjliga nya risker. Samtidigt jobbar vi förstås på med den gröna omställningen, digitaliseringen och många andra frågor.

Hur snabb kan EU-kommissionen vara i en kris?

- För finanssektorn finns det grundläggande principer och föreskrifter i EU-direktiv och förordningar. Denna huvudlagstiftning innehåller även bemyndiganden enligt vilka kommissionen, med input från de europeiska tillsynsmyndigheterna, antar så kallade nivå 2-rättsakter, som beslutas i ett snabbare förfarande. De europeiska tillsynsmyndigheterna har även möjlighet att utfärda riktlinjer för att ge förtydliganden till branschen. Och när det finns politisk vilja, som till exempel under finanskrisen och pandemin, då har EU:s institutioner ofta visat att man kan agera snabbt. Det såg vi också förra året, under energikrisen till följd av Rysslands invasion av Ukraina, då rättsakter antogs snabbt. Det fanns en kollektiv känsla av att nu måste vi agera.

Hur har de långsiktiga planerna, på tio år sikt, påverkats av det som hänt senaste året?

- Jag kan inte spekulera avseende framtida lagstiftning men generellt sett kan man säga att många av EU:s regelverk i finanssektorn bygger på internationella överenskommelser, till exempel i the Financial Stability Board, och dessa internationella diskussioner speglar förstås den realitet som vi upplever i finanssektorn – nu och framöver. Frågor runt digitaliseringen och hållbarhet kommer säkert också att fortsätta vara relevanta.

Säkerhetsfrågorna är just nu extra mycket i fokus för bankerna i Sverige. Återspeglas de även i EU-kommissionens långsiktiga arbete?

- Finanssektorn är väldigt utsatt för cyberattacker och andra risker. Avseende penningtvätt och för bekämpning av terroristfinansiering har vi redan idag i EU ett skarpt och omfattande regelverk. Detta håller vi nu på att strama upp ytterligare, till exempel så att reglerna också är tillämpliga på kryptotillgångar. Vi håller också på att etablera en europeisk penningtvättsmyndighet. Förslaget är just nu i beslutsprocessen mellan EU:s lagstiftare, parlamentet å ena sidan och medlemsstaterna i rådet å andra sidan. Penningtvätt och annan finansiell kriminalitet stannar tyvärr inte vid gränserna utan är ett globalt och gränsöverskridande fenomen. Ännu mer samarbete och koordinering på EU-nivå är därför  oerhört viktigt.

- Vad gäller cyber finns det europeiska övergripande regelverk och för finanssektorn har vi även regelverket DORA (digital operational resilicence act), som snart kommer att tillämpas på alla typer av finansinstitut. Här handlar det framför allt om att instituten måste ha processer runt cyberrisker och att vi ser till att det finns mer tillsyn över och reglering av finanssektorns IT-leverantörer.