Lärarengagemang och intresserade elever ledde till Bryssel
Några veckors undervisning i privatekonomi är allt svenska barn får med sig från skolan. Men för ett par högstadieelever ledde det hela vägen till Bryssel och den europeiska ungdomstävlingen Money Quiz i maj, tack vare en engagerad lärare.
Tidigare i våras utsågs klass 9B på skolan Vittra Gerdsken i Alingsås till vinnare i svenska mästerskapet i privatekonomi för högstadieelever, som arrangerades av Svenska Bankföreningen. Vinsten var att två representanter för klassen fick delta i den europeiska tävlingen i Bryssel i maj tillsammans med ungdomar från hela Europa.
Hur var det? frågar vi deras lärare Gabriella Drottz, som undervisar i SO och hem- och konsumentkunskap.
- En av killarna sa när han kom hem att resan hade varit ”förändrande”. Så fint att man kan ge det till två killar på 15-16 år att de får uppleva att två dagar kan vara förändrande. Det var väl arrangerat och man kände att det hade en viss status eller legitimitet. Schemat var späckat med intressanta studiebesök, berättar hon.
De svenska representanterna var väl förberedda för tävlingen, efter att klassen nyligen hade avslutat veckorna med privatekonomi i skolan. Undervisningen har bland annat handlat om hur man gör en budget, vad fonder är och vilka rättigheter en konsument har, kryddat med tävlingsmoment och ett besök på banken där en expert berättade mer.
- Vi brukar också utgå från saker som har prövats i Allmänna reklamationsnämnden. Till exempel om killen som kraschat en modellhelikopter han köpt som pappan går tillbaka med till butiken. Man får faktiskt inte köpa något själv innan man är 16. ”What! Om jag köper godis för 200 spänn, kan min mamma gå tillbaka med det?!”. Det väcker en massa frågor. Det är den där aha-känslan, att man liksom ruskar om lite, som man vill skapa så att det blir intressant.
Vad tycker eleverna om ämnet privatekonomi?
- De är oftast väldigt taggade och man får ofta frågor om varför de inte får göra mer av detta.
Ämnet ingår som en del av hem- och konsumentkunskapen, det ämne som tillsammans med musiken tilldelats minst antal timmar i högstadiet. På de 81 timmarna ska mycket annat avhandlas: matlagning, städning, hygien, miljö.
- I genomsnitt är det tio, tolv timmar de har till privatekonomi på högstadiet, vilket är oerhört lite. Man får slåss för att få in det. Jag hade gärna sett mer samarbete med mattelärarna till exempel. Mattetalen behöver inte bara handla om hur mycket färg som går åt när Olle ska måla sitt staket utan det hade gärna fått vara några ränteexempel också.
De flesta av hennes elever har hört att man inte ska ta sms-lån, inte minst tack vare programmet Lyxfällan.
- Men där vi släpar efter är att informera om bedrägerier. Det har gått ut kampanjer mot äldre, men jag vet ju yngre i vår hemstad som ha blivit lurade när de har suttit och gejmat. Någon har bett att få telefonnumret för att skicka en cool grej men i stället har de fått en swish och ett sms: ”swisha vidare för annars kommer vi att…”.
Att Gabriella Drottz har ett stort engagemang att ge barn och unga kunskaper i privatekonomi märks. Vad är din ingång?
Alla ska med - oavsett om man bor i en hyresrätt med fem syskon eller kommer från en villa med två bilar. Ekonomi handlar om val. Det kan vara olika förutsättningar, men det handlar om vad du gör av de valen du har.
Läs mer om finalen i Bryssel hos Europeiska Bankföreningen.
Publicerad den 1 juni 2023