Bankföreningen ifrågasätter behov av nya riktlinjer för intern styrning

  De nya riktlinjerna innebär att de befintliga kraven i GL44 (benämningen på Ebas riktlinjer för intern styrning som publicerades hösten 2011) kompletteras, genom att ytterligare aspekter införs. GL44 baserar sig på den granskning som CEBS, föregångaren till Eba, genomförde efter krisen 2008. Syftet med GL44 var att ta tag i de brister som då hade identifierats gällande bankernas riskkultur och ledningens tillsyn över företagets verksamhet och riskhantering.

Precis som i Ebas föreslagna riktlinjer om lämplighetskontroll av styrelseledamöter, utgår förslaget från den dualistiska bolagsstyrningsmodellen med två styrelsenivåer, vilket skapar tolknings- och tillämpningsproblem för svenska företag, eftersom bolag här styrs på annat sätt. Se artikeln: Svårt applicera krav på lämplighetsprövning på svenska företag ›

Bankföreningen ifrågasätter behovet av nya riktlinjer, och de kostnader de medför. Eba har själv bifogat en analys av potentiella kostnader.

– Eba har inte pekat på några upplevda brister i GL44 eller av dess tillämpning som kan motivera en fullständig revidering av nu gällande riktlinjer, säger Åsa Arffman, expert på bolagsrättsliga frågor på Bankföreningen.

Förslaget innehåller en rad detaljerade krav på hur styrelsen och dess utskott eller kommittéer ska vara sammansatta, där intressekonflikter och kunskaper har fått en framträdande plats.

– På ett generellt plan är det positivt att dessa frågor lyfts. Vad som däremot skapar problem för svenska företag, är om krav ställs på att styrelsen och dess utskott ska vara oberoende av varandra, eftersom en svensk styrelse har ett kollektivt ansvar och fattar sina beslut kollektivt, säger Åsa Arffman.

Hon pekar också på ytterligare oklarheter i förslaget, bland annat definitioner av olika begrepp och vad en policy ska innehålla. Till förslaget har bifogats en bilaga med aspekter att ta hänsyn till när en policy för intern styrning ska beslutas. I bilagan blandas aspekter som är hänförliga till organisations- och styrningsstruktur med brister som företaget noterat och åtgärder som vidtagits.

– Även om noterade brister och vidtagna åtgärder kan ligga till grund för delar av en policy framstår det inte som rimligt att kräva att missförhållanden ska redovisas i företagspolicyn, säger Åsa Arffman.

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 7