Regeringen förtydligar förslag till ny penningtvättslag
Regeringen har hörsammat en del av Bankföreningens kritik och gör i sitt förslag förtydliganden och ändringar jämfört med utredningens tidigare förslag. Bland annat klargörs nu att penningtvättslagen ska ha företräde framför rätten att öppna konto.
Den 23 februari kom regeringens förslag till ny penningtvättslag och ny lag om registrering av verkliga huvudmän, i form av en lagrådsremiss. Genom de nya lagarna implementeras EU:s fjärde penningtvättsdirektiv i Sverige. Ikraftträdandet föreslås bli den 26 juni 2017.
– I förhållande till förslagen i penningtvättsutredningen förra året har flera förtydliganden gjorts. Regeringen har hörsammat en hel del av den kritik som Bankföreningen framförde mot utredningens förslag, konstaterar Åsa Arffman, Bankföreningens penningtvättsexpert.
En viktig nyhet är att det tydligare framgår att en riskbaserad bedömning ska ligga till grund för de åtgärder som verksamhetsutövaren, banken, vidtar.
Anpassning till risken
Förslaget öppnar för att kontrollen av en kunds identitet ska kunna anpassas till risken. Det vill säga kontrollernas omfattning och noggrannhet får avgöras av förhållandena i det enskilda fallet.
En nyhet är att om en verklig huvudman inte kan identifieras ska en "alternativ" verklig huvudman utses. I penningtvättsutredningens förslag skulle verksamhetsutövaren bland annat betrakta de personer som ingår i kundens styrelse som verklig huvudman. Bankföreningen ansåg att det i dessa situationer bör räcka med att utse styrelsens ordförande eller den verkställande direktören till verklig huvudman, vilket regeringen har tagit fasta på i lagrådsremissen. Någon övergångsbestämmelse dock föreslås inte.
– Bankföreningen har framfört till Lagrådet att det är orimligt att begära att samtliga verksamhetsutövare till den 26 juni 2017 ska hinna genomlysa samtliga kunder för att kunna fastställa i vilka fall en verklig huvudman ska anges. Vi föreslår därför att det införs en möjlighet att hantera kravet utifrån bankens riskbedömning, säger Åsa Arffman.
Krockande regelverk
Ett annat problem som Bankföreningen lyfte i sitt remissvar är krockarna mellan å ena sidan penningtvättslagens krav på att en affärsförbindelse ska avbrytas om inte kundkännedom uppnås, och å andra sidan den skyldighet som banken har att tillhandahålla ett konto enligt den så kallade kontraheringsplikten och de nya kraven i lagen om betaltjänster som föreslås träda i kraft den 1 juni 2017. I lagrådsremissen klargörs att kraven i den nya penningtvättslagen ska ha företräde framför kundens rätt till konto.
– Klargörandet är mycket positivt. Rådande osäkerhet har ibland försatt de enskilda banktjänstemännen i en besvärlig situation, där det har varit svårt att veta vilka regler som ska ges företräde, säger Åsa Arffman.
Förtydliganden har även gjorts angående personer i politiskt utsatt ställning, PEP. När en PEP upphört att inneha en sådan ställning ska enligt dagens bestämmelser skärpta kundkännedomskrav tillämpas i minst 18 månader och till dess personen med hänsyn till PEP-ställningen inte längre anses medföra en risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
I remissyttrandet påpekade Bankföreningen att det är svårt att avgöra när risken inte längre kan bedömas som hög avseende en PEP och att det därför bör införas en karenstid. I lagrådsremissen föreslås nu en tydlig karenstid nämligen att de särskilda åtgärderna ska vidtas i 18 månader efter att en PEP upphört att utöva den viktiga offentliga funktionen. Därefter ska verksamhetsutövaren göra en sedvanlig bedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. Endast om risken då bedöms som hög ska de särskilda åtgärderna fortsatt vidtas.
Angående hur klientmedelskonton ska hanteras av bankerna, noterade Bankföreningen i sitt remissyttrande över utredningens förslag att det finns ett stort behov av klarlägganden. Lagen kräver att vissa aktörer, exempelvis advokater, måste sätta in sina klienters medel på sådana konton.
Inte varje gång
– Regeringen föreslår nu att banken i vissa fall kan vidta förenklade åtgärder för kundkännedom. Till exempel måste banken i dessa fall inte vid varje tidpunkt kontrollera identiteten på den person för vars räkning medel förvaltas på kontot, säger Åsa Arffman.
En förutsättning är dock att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är låg och att verksamhetsutövaren på begäran kan få del av uppgifter om identiteten på berörda personer.
Penningtvättsregelverket ställer långgående krav på att kunden ska svara på frågor om både sina personliga och sina ekonomiska förhållanden.
– Enligt regeringens förslag bör tillsynsmyndigheterna verka för att öka kunskapen om regelverket och de speciella krav som lagen ställer på verksamhetsutövarna. Det är bra. Tidigare har i stort sett allt ansvar om att informera kunderna om vad penningtvättslagen innebär lagts på bankerna och andra verksamhetsutövare, säger Åsa Arffman.
Regeringen föreslår även att en ny lag om register över verkliga huvudmän införs. Lagen ska tillämpas på svenska och utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige, med vissa undantag. Den juridiska personen är skyldig att anmäla uppgift om verklig huvudman till Bolagsverket som blir registreringsmyndighet. Banken ska dock kunna begära att få ut information om verklig huvudman direkt från den juridiska personen.
Sanktionsregler ändras
I samband med de nya lagarna om penningtvätt och registrering av verkliga huvudmän föreslås även vissa ändringar i lagen om bank- och finansieringsrörelse avseende sanktioner kopplade till den nya penningtvättslagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti 2017.
Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 7