”Vi måste tala om vad vi gör för nytta”

I FOKUS  |  Gruppen små och medelstora banker som du representerar är ganska heterogen; det är fullsortimentsbanker och nischbanker, börsnoterade såväl som privatägda och kundägda. Finns det ändå några gemensamma utmaningar?

– Utmaningen är densamma oavsett om du är en liten eller stor bank: det handlar om den regulativa världen. Sedan är det klart att många mindre banker inte har samma resurser som stora banker avseende regeltolkning och implementering. Regelimplementering driver mycket it-investeringar; det är väldigt kostsamma projekt många gånger. Det behövs en viss storlek för att kunna implementera alla regler.

Tror du vi går mot större banker med tanke på det?

– Självklart är det en konsoliderande faktor. Det startas ju inte så många nya banker. Om det kommer nya banker så är det mer nischade aktörer som går in på ett område, enproduktsbanker. Det finns stora utmaningar med att vara en liten bank idag, om du ska driva en bred verksamhet.

Hur tror du annars alla nya regler påverkar framtidens bankverksamhet?

– En hel del regelverk gör produkterna mer kostsamma, och man kan oroa sig för om konkurrensen blir sämre. En risk med de högre kapitalkraven, som jag inte tycker diskuteras, är: finns det verkligen incitament för banker att växa? Eller är incitamenten att bygga kapital och konsolidera verksamheten starkare? Många aktörer måste vilja växa för att skapa konkurrens.

Osäkerheten kring Baselreglerna är också en utmaning. Baselkommittén håller på med stora förändringar av de nuvarande reglerna, som får omfattande konsekvenser för inte minst de svenska bankerna. Hur reglerna kommer att se ut och när de träder ikraft är fortfarande inte klart.

– När det nu har uppstått oklarheter om USA:s position i Baselförhandlingarna, i och med Donald Trumps tillträde, så skapar det ännu mer osäkerhet. USA är en dominerande nation. Kommer de helt plötsligt gå mot en avreglerad finansmarknad? Vad innebär det för Europa? Det är nästan tio år sedan Lehmankraschen; i nästan tio år har vi levt i den här miljön med ständigt nya regelverk. Det är ganska lång tid.

Hur ser du på förtroendet för bankerna?

– Vi i branschen får ta på oss att vi har varit dåliga på att tala om vad vi gör för nytta. Vi har låtit en mediedebatt måla upp en bild av oss banker som har varit dels faktamässigt felaktig, dels populistisk. Politikernas retorik i debatten om en bankskatt är att bankerna gör övervinster. Hur kan den ’sanningen’ om vår överlönsamhet förbli odebatterad? Bankerna har en lönsamhet på 10-12 procent, många andra branscher har betydligt mer. I livsmedels- och telekombranschen kan den vara över 20 procent, eller i extremfall över 50 procent.

Enligt Rikard Josefson låter många sig förvillas av att banker har stora vinster i kronor, och glömmer bort hur stor omsättningen är – den svenska lånemarknaden är exempelvis drygt 3 500 miljarder kronor – samtidigt som bankverksamhet kräver mycket kapital.

Om man bortser från att den bild som målas upp inte nödvändigtvis stämmer; vad tror du bygger förtroende för banksektorn?

– Jag tror att vi måste stå upp för att våra produkter kostar något. ’Det här är våra produkter och tjänster, det här mervärdet får du, det här kostar det.’ Det är inte särskilt dyrt att vara bankkund i Sverige. De flesta kunder tycker kort är enklare än kontanter, de flesta värderar möjligheten att kunna låna till en bostad de inte hade haft råd med kontant.

Sedan tycker Rikard Josefson att kompensationsfrågorna i branschen är besvärande på så vis att kunder inte kan känna igen sig i bankernas företrädare.

Banker är väldigt stora, det är få som identifierar sig med chefen för banken. Det är lite annorlunda med chefen för Ica-butiken; han bor i Nyköping och säger hej till alla när han går på torget. När vi sedan får sådana här skandaler som Panamadokumenten, då lider alla i branschen av det.

Det är mycket tal om digitalisering, även om bankbranschen började sin digitala resa på 90-talet. Vad betyder digitaliseringen för de mindre bankerna?

– Om du är en mindre aktör med ett väldigt nischat erbjudande så finns en distributionskraft som inte fanns förut. Kunder älskar digitalisering, älskar appar. Swish är ett jättebra exempel, folk förstår ju inte hur de kunde leva innan Swish kom. På tal om förtroende, så är det väldigt många kunder som inte vet att Swish är byggt av bankerna. Det är rätt korkat av oss att inte tala om det. Där var vi i banksystemet också lite fega när vi inte tog betalt från början. Att bygga Swish var inte gratis; att drifta Swish är inte gratis. Hade vi tagit betalt hade tillväxten kanske gått lite långsammare, men jag tror de flesta hade tyckt att det vore helt ok.

– Samtidigt säger kunderna att de upplever att digitaliseringen har lett till att banken inte längre verkar vilja ha en relation. Men egentligen är det inte antingen eller, utan både och. Länsförsäkringar startade samma år som internetbanken kom, 1996. Vår största framgångsfaktor är att vi har 130 kontor; det är där kunderna kommer in och blir kunder, sedan gör de allting digitalt.

– När internetbanken kom sa konsulterna att bankkontoren skulle vara borta inom fem år. Då fanns det runt 2 000 bankkontor, idag drygt 1 600.

Så någon revolution inom bankverksamhet är det inte tal om, anser Rikard Josefson, snarare evolution. För visst utvecklas och förändras förutsättningarna hela tiden. Andra betaltjänstdirektivet, PSD 2, ger externa företag (så kallade betalningsinstitut) tillgång till bankernas kunddata under vissa förutsättningar, vilket öppnar för digital konkurrens på nya sätt.

– Visst finns det utmaningar med det, men pluskontot är större än minuskontot. Det finns jättemöjligheter. Vi jobbar själva ihop med fintechbolag för att stärka våra kunderbjudanden. Det som samhället däremot borde tänka på, som inte konsumenten tänker på, är att en del företag som ger sig in i den här värdekedjan mellan banken och kunden, lever i en ganska oreglerad värld, till skillnad från bankerna som är noggrant kontrollerade. Statsmakterna måste nog fundera på om man ska ha en del av värdekedjan som är väldigt hårt reglerad och en som inte är det. En kedja är ju inte starkare än den svagaste länken.

Foto: Håkan Flank

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 7