Efterlängtade ändringar i penningtvättslagen
Finansdepartementet föreslår ändringar i penningtvättslagen i linje med de önskemål Bankföreningen har framfört gällande reglerna om verklig huvudman. ”Ändringarna är mycket välkomna. Bankföreningen har åtskilliga gånger uppmärksammat lagstiftaren på företeelser som bör ändras för att arbetet mot penningtvätt och terrorismfinansiering ska kunna bedrivas effektivt,” säger Sara Ekstrand, jurist på Bankföreningen.
Ökat fokus på penningtvätt och terrorfinansiering har lett till att regelverket har byggts ut i snabb takt under 2000-talet, både internationellt och i Sverige. Bankföreningen har under alla åren som remissinstans varit pådrivande i att få regelverket så effektivt som möjligt, så att de stora resurser bankerna lägger ner för att upptäcka och förhindra penningtvätt satsas rätt och ger resultat.
En framgång i det arbetet har nu senast kommit i form av förslag från finansdepartementet att ändra penningtvättslagen gällande verklig huvudman.
För varje kund är banken skyldig att utreda vem som kontrollerar kunden, det vill säga vem som är den verkliga huvudmannen. Ett undantag är om kunden är ett börsnoterat aktiebolag, vilket motiveras med den transparens som råder kring sådana bolag. Bankföreningen har ifrågasatt varför inte dotterbolag omfattas av undantaget, eftersom samma transparens råder för dem som för moderbolaget. Bankföreningen har också ifrågasatt kravet att utreda en alternativ verklig huvudman för kunder som egentligen inte kan sägas ha en verklig huvudman, till exempel statligt kontrollerade bolag och myndigheter.
- Lagkraven orsakar bankerna mycket administrativt arbete, utan att det ger någon bättre riskhantering av kunden. Även motparten, den som banken måste utreda för att hitta en verklig huvudman, påverkas förstås. Banktjänstemän som har utrett verkliga huvudmän på statliga myndigheter har mötts av irritation och oförstående, säger Sara Ekstrand.
Bankföreningen föreslog i en hemställan förra våren att undantaget att utreda verklig huvudman skulle utökas till att omfatta även helägda dotterbolag till noterade bolag, samt att banken inte ska behöva utse en alternativ verklig huvudman för en stat, ett landsting, en kommun eller motsvarande.
Båda dessa önskemål har finansdepartementet nu beaktat, och föreslår att lagen ändras. Dels ska banken inte behöva utse en alternativ verklig huvudman för vad man kallar ”offentligrättsliga juridiska personer” om kundens riskprofil bedöms som låg. Dels ska dotterbolag till noterade bolag undantas, på samma sätt som moderbolagen.
Slutligen förslår finansdepartementet också ändringar vad gäller kraven på kundkännedom på gemensamma konton, typiskt sett klientmedelskonton. De nuvarande kundkännedomskraven är mycket svårtillämpade och risken finns att banken blir tvungen att neka kunder med behov av klientmedelskonton för att banken inte kan uppfylla kraven. Det föreslås nu att förenklade åtgärder för kundkännedom ska vidtas i förhållande till kundens verkliga huvudman och inte på varje person som har medel på kundens klientmedelskonto.
- Det är för närvarande oklart vad det förslaget innebär, så vi måste titta mer på det, säger Sara Ekstrand.
Finansdepartementets förslag till ändringar i penningtvättslagen gällande reglerna om verklig huvudman kommer i promemorian Fi2019/00438/B som skickades ut på remiss i februari. Promemorian innehåller också förslag om att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut som bedriver verksamhet genom en filial i Sverige och som bryter mot penningtvättsregelverket. Remissvaren ska vara inne 10 maj.
Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 9