EU överens om reviderade kapital- och likviditetsregler

I och med de omfattande regelförändringarna i Bankpaketet införs några av Baselkommitténs globalt överenskomna standarder i EU-rätten, samtidigt som vissa EU-specifika regler revideras. Bankernas kapitaltäckning och likviditet regleras i tillsynsförordningen, CRR, och kapitaltäckningsdirektivet, CRD. Bestämmelser om krishantering följer av krishanteringsdirektivet, BRRD.

Några av de viktigare förändringarna är:

Bruttosoliditet
Bruttosoliditet är ett icke riskkänsligt kapitalkrav, det vill säga bankens kapital sätts i förhållande till bankens totala exponering (utlåning, derivat, statspapper etc) oavsett risk. Kravet gäller parallellt med de riskkänsliga kapitalkraven.

Genom bankpaketet införs ett bindande bruttosoliditetskrav på 3 procent för samtliga banker utom de som är globalt systemviktiga. De globalt systemviktiga bankerna får ett extra påslag motsvarande 50 procent av det buffertkrav som de har.

Krav på stabil nettofinansiering
Det långsiktiga likviditetskravet NSFR, net stable funding ratio, slås fast. NSFR definieras som bankens tillgängliga stabila finansiering i förhållande till kravet på stabil finansiering. Kravet uttrycks i procent och sätts som minimum till 100 procent. Syftet är att banken ska ha tillräckligt med stabil finansiering för att möta sina långsiktiga åtaganden. I huvudsak följer man vad som finns i den bakomliggande Baselöverenskommelsen. En för Sverige viktig förändring är att bolån som finansieras med säkerställda obligationer får en mer förmånlig behandling jämfört med Baselöverenskommelsen.

Tillsynsmyndighetens extra krav på kapital - Pelare 2
Utrymmet minskar något för tillsynsmyndigheter att ställa krav på att en enskild bank ska hålla mer kapital för makro- eller systemrisker än vad som följer av lag.

EU-kommissionen föreslog visserligen en väsentlig inskränkning i tillsynsmyndigheternas befogenheter, men EU-parlamentet och rådet var inte beredda att gå lika långt. Det finns därför fortfarande stort utrymme för tillsynsmyndigheterna. Exakt vad det kommer att innebära för svenska banker vet vi först när bestämmelserna är genomförda i svensk lag och Finansinspektionen börjar tillämpa dem.

Minimikrav på nedskrivningsbara skulder, MREL
Ändringarna i Bankpaketet syftar till att harmonisera EU:s regelverk för minimikrav på nedskrivningsbara skulder, MREL, med de internationellt överenskomna TLAC-reglerna om samma sak. Det gäller exempelvis nivån på minimikravet.

Exakt innebörd för svenska banker vet vi först när bestämmelserna är genomförda i svensk lag och Riksgälden börjar tillämpa dem.

Svensk implementering
Nästa steg i processen för Bankpaket är det svenska genomförandet. Ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet måste genomföras i svensk lagstiftning. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Per Håkansson, seniorrådgivare på Finansinspektionen, som ska lämna förslag till de lagändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra direktivsändringarna. Utredningen ska lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2019. De ändringar som följer av tillsynsförordningen gäller direkt i Sverige som svensk lag.   

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 9