Stibor tas över av Financial Benchmarks Sweden
Bankföreningen är sedan 2013 huvudman för den svenska interbankräntan Stibor, som används som referensränta för många finansiella kontrakt. 1 januari 2019 lades verksamheten för Stibor över i Bankföreningens helägda dotterbolag, Financial Benchmarks Sweden AB, som ett led i anpassningen till den europeiska benchmarkförordningen.
- Förordningen ställer en del nya krav jämfört med tidigare regler och Financial Benchmarks Sweden arbetar nu tillsammans med de sju Stiborbankerna, med anpassningen, berättar Anne Sundqvist, som utsetts till vd för Financial Benchmarks Sweden.
Det finns inga krav på att ändra Stibors beräkningsmetod, men metoden måste nu dokumenteras på ett särskilt sätt. En ny struktur för styrning och kontroll ska tas fram, och innan årets slut måste auktorisation sökas hos Finansinspektionen för att Stibor ska få fortsätta användas som referensränta.
- Att ta del av Stibor i realtid har hittills varit kostnadsfritt, men det är troligt att det i framtiden kommer att tas ut en licensavgift, eftersom kostnaden för Stibors verksamhet ökar i och med de nya europeiska kraven, säger Anne Sundqvist.
Stibor kommer dock även i fortsättningen att finnas tillgänglig utan kostnad genom en senarelagd öppen publicering.
Alternativa referensräntor
Anpassningen av nationella interbankräntor till benchmarkförordningen pågår just nu i hela EU. Parallellt med det håller flera länder på att ta fram så kallade alternativa referensräntor.
Stibor, Libor, Euribor och de andra interbankräntorna ska grundas på faktiska interbanktransaktioner, men dessa har minskat i antal efter finanskrisen. Dels på grund av att minskad tillit i banksystemet har gjort att banker inte längre vill göra icke säkerställda transaktioner med varandra, dels som en följd av att centralbankerna efter krisen har försett marknaden med likviditet. Blir den underliggande marknaden för interbankräntor för liten kan räntans trovärdighet ifrågasättas. Längst har det gått i Storbritannien där tillsynsmyndigheten FCA har meddelat att den inte anser Libor vara en accepterad referensränta, och att den i stället arbetar för att banker ska använda alternativa referensräntor.
Vad är då en alternativ referensränta? Gemensamt för dem som håller på att arbetas fram i olika länder är att de har mycket korta löptider (så kallad overnight), att de har låg risk och att de inte har inslag av bedömningar utan helt baseras på genomförda transaktioner.
Vad gäller Stibor har den fortfarande marknadens förtroende och det finns inga planer på att upphöra med att publicera den. Benchmarkförordningen ställer dock krav på att det ska finnas referensvärden till interbankräntorna som ska baseras på faktiska marknadsräntor. Bankföreningen har därför bildat en arbetsgrupp som ser över möjligheten att ta fram en alternativ referensränta. Arbetsgruppen består av de banker som idag deltar i framtagandet av Stibor. Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen och Bankföreningen deltar som observatörer.
Målet är att under sista kvartalet av 2019 ha kommit så långt att man ska kunna presentera en alternativ ränta och lämna en rekommendation till marknadernas aktörer att använda den som komplement eller alternativ till Stibor.
- En alternativ referensränta kan komplettera eller i framtiden ersätta Stibor i vissa typer av affärer, säger Bankföreningens Jonny Sylvén, som samordnar arbetsgruppen för alternativa räntor.
Stibor
Stibor, Stockholm Interbank Offered Rate, referensränta som används i olika typer av finansiella kontrakt, till exempel finansiella instituts lån med rörlig ränta till svenska företag samt obligationer med rörlig ränta.
Är ett genomsnitt av de räntesatser som ett antal banker, Stiborbanker, verksamma på den svenska penningmarknaden, är villiga att låna ut till varandra utan säkerhet.
Finns för sex löptider: T/N (1 dag), 1 vecka, 1 månad, 2 månader, 3 månader och 6 månader.
Stiborbankerna är SEB, Swedbank, Danske Bank, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SBAB och Handelsbanken
Bankföreningen tog över ansvaret för Stibor 2013 och följer det regelverk som satts upp av ESMA, den europeiska tillsynsmyndigheten för värdepapper. Tidigare sköttes Stiborberäkningen av en informell grupp banker. Sedan det upptäcktes 2012 att motsvarande brittiska interbankränta, Libor, hade utsatts för manipulation, formaliserades flera europeiska interbankräntor. Enligt Riksbankens undersökning hade ingen manipulation av Stibor skett sedan starten på 80-talet fram till 2012.
Alternativa referensräntor
I andra länder: Sonia (Storbritannien), Sofr (USA), Ester (euroländerna)
Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 9