Tvångsinlösen av mark utan ersättning föreslås bli möjlig

Behovet av nya bostäder är stort, och nybyggnationen hänger inte med i samma takt, vilket är en av orsakerna till de stigande bostadspriserna under 2000-talet. För att nya bostäder ska komma ut på marknaden måste en kedja av händelser gå i lås: kommunen måste skapa detaljplaner och bevilja markägare byggrätt varefter markägarna i sin tur måste börja bygga. För några år sedan fick Byggutredningen i uppdrag att analysera kommunernas verktyg för att de byggrätter som skapats i detaljplaner tas i anspråk för bostadsbyggande så fort som möjligt.

Utredningen lämnade i augusti 2018 ett betänkande där ett antal områden i lagstiftningen anges som man anser kräver ändringar för att ge kommunerna bättre förutsättningar för bostadsbyggande. Det rör sådant som genomförandetider, exploateringsavtal, expropriation, inlösen, förköpslagen och uppföljning av detaljplaner.

Det är förslaget som rör inlösen som skulle få negativa konsekvenser, enligt Bankföreningen. Vid mycket nybyggnation sker en förtätning av redan befintliga bostadsområden. När befolkningen i ett område växer uppstår samtidigt behov av allmänna platser och byggnader, såsom torg och skolor. För att ge kommunerna bättre möjligheter att säkerställa sådana platser och bebyggelse föreslår utredningen att återinföra de så kallade exploatörsbestämmelserna i plan- och bygglagen.

- Att en markägare får sin mark inlöst utan någon ersättning är ett mycket stort ingrepp i äganderätten. Ett sådant förfarande är mycket tveksamt ur rättssäkerhetssynpunkt och Bankföreningen har därför i sitt remissvar ifrågasatt om denna åtgärd är rätt verktyg för att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk, säger Sara Ekstrand, jurist på Bankföreningen.

Exploatörsbestämmelserna infördes 1947 men togs bort 2015 eftersom de sällan användes, var komplicerade och det dessutom fanns dubbelreglering på området.

- Förhållandena på bostadsmarknaden kan knappast ha förändrats så radikalt sedan dess, att de argument som motiverade reglernas avskaffande plötsligt inte längre skulle vara relevanta.

Ett återinförande av bestämmelserna skulle kunna göra det svårare för markägare att belåna mark som kan bli aktuell för att tas i anspråk för allmänna platser eller byggnader. Detta eftersom det skulle medföra sämre säkerhet för kreditgivaren. En markägare som tvingas upplåta mark till kommunen måste också lösa eventuellt lån taget med marken som pant, samt ersätta kommunen om den får kostnader i samband med pantsättningen.

- Utredaren har inte gjort någon konsekvensanalys av förslaget för markägaren. Vad skulle till exempel hända om markägaren inte har möjlighet att lösa sitt lån?   

Utredningen SOU 2018:67 Ett snabbare bostadsbyggare kom i augusti 2018.

Remisstiden gick ut 18 januari. Bankföreningen var inte en av remissinstanserna, men lämnade ändå ett yttrande.

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 9