Vd har ordet
Det aktuella läget är svårt. Tidiga rapporter från Kina pekar på att Corona-viruset inneburit inte bara stort mänskligt lidande utan även massiva samhällsekonomiska kostnader. För att minska risken att Sveriges ekonomi hamnar i ett liknande läge krävs kraftfulla åtgärder.
På det finansiella området har Finansinspek-tionen agerat klokt genom att, i linje med exempelvis Bank of England, slopa den kontracykliska kapitalbufferten från 2,5 till 0 procent, en åtgärd som enligt Finansinspek-tionen frigör uppemot 900 miljarder kronor i ökad utlåningskapacitet för bankerna. Finansinspektionen har även meddelat att bankerna tillfälligt får underskrida de restriktiva kraven på likviditetstäckning i enskilda valutor.
Riksbanken har i sin tur vidtagit ett antal åtgärder, såsom att erbjuda bankerna upp till 500 miljarder svenska kronor mot säkerhet för vidareutlåning till icke-finansiella företag verksamma i Sverige, utökade värdepappersköp med upp till 300 miljarder och sänkta utlåningsräntor. Dessutom kommer Exportkreditnämnden, EKN, att vidga sina program för garantier av företagens rörelsekrediter.
Åtgärderna är välavvägda och förstärker ytterligare bankernas möjligheter att kunna stödja samhällsekonomin genom att upprätthålla kreditförsörjningen till livskraftiga och långsiktigt lönsamma företag. Även hushållen stöttas; banker och låntagare kan komma överens om att vid inkomstfall till följd av Coronaviruset tillfälligt minska eller pausa amorteringar. Bankföreningen och bankerna för dessutom en nära och konstruktiv dialog med finansmarknadsminister Per Bolund, och politiken har under den senaste tiden visat en förtroendeingivande handlingskraft.
Långsiktigt utgör dock även aviserade framtida regleringar begränsningar för bankernas förmåga att stötta livskraftiga företag.
Enligt tidsplanen närmar sig genomförandet av Basel 4 och redan i år planeras beslut om den europeiska implementeringen. Skulle EU-kommissionens väntade förslag till implementering genomföras riskerar det att leda till att välkapitaliserade banker som tar låga risker drabbas tyngre av nya krav på bankers kapital än banker med hög risk.
I Sverige kan därför kapitalkraven öka med 30 procent enligt Finansinspektionen, medan exempelvis grekiska bankers kapitalkrav endast ökar med 4 procent. Effekten på svenska bankers utlåningskapacitet kan bli en åtstramning väsentligt större än Finansinspektionens stödåtgärd att slopa den kontracykliska kapitalbufferten.
En ny rapport från Copenhagen Economics visar att de nya kraven kan mötas genom att bankerna antingen minskar sin utlåning med upp till en fjärdedel eller ökar intäkterna genom höjda räntor för svenska bankkunder, framför allt företag, med omkring 30 miljarder kronor årligen. Som en konsekvens av dyrare finansiering för företag kan det nya regelverket minska svensk BNP permanent med omkring 0,8 procent, motsvarande cirka 40 miljarder kronor om året i minskad produktion.
Sammantaget är argumenten goda för att Sveriges regering bör ansluta sig till exempelvis Frankrike och Danmark som redan motsätter sig den tänkta implementeringen av det nya regelverket. Basel 4 kan i stället genomföras på ett sätt som bibehåller riskkänsligheten i bankernas utlåning, samtidigt som både den finansiella stabiliteten och ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar värnas. Ett sådant ställningstagande av regeringen skulle också kunna bidra till en snabbare återhämtning av ekonomin efter Coronakrisen.
I detta nummer kan du bland annat läsa mer om både konsekvenserna av Basel 4 och om företagens finansieringsmöjligheter. Med hopp om givande läsning i svåra tider. Ta hand om er!
Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 2 0