Penningtvättslagen bör få övergångsregel

  I slutet av juni väntas riksdagen fatta beslut om regeringens förslag till ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt lag om registrering av verkliga huvudmän.

Ärendet bereds just nu i riksdagens finansutskott. Bankföreningen har i en skrivelse pekat ut några ställen i lagtexten som utskottet bör ändra innan riksdagsbeslutet.

- Vår viktigaste synpunkt är att vi tycker att det bör införas en övergångsbestämmelse när det gäller identifiering och kontroll av verkliga huvudmän. De ändrade reglerna kommer initialt att orsaka omfattande administrativt arbete för bankerna, som är näst intill omöjligt att hinna före 2 augusti, säger Åsa Arffman, chefsjurist på Bankföreningen.

Bestämmande inflytande

I den gällande penningtvättslagen finns ett krav på att banken ska identifiera vem som är kundens verkliga huvudman. När det gäller företagskunder specifikt, det vill säga juridiska personer, ska banken identifiera den person som utövar ett bestämmande inflytande (genom till exempel innehav av minst 25 procent av aktierna) över företaget som verklig huvudman. Saknas en sådan person, har man enligt nuvarande regler inte kunnat utse någon huvudman.

Med den nya lagen ändras det. Finns ingen person med bestämmande inflytande i företaget ska banken utse styrelseordförande, verkställande direktör eller motsvarande som verklig huvudman. Initialt kommer det att innebära ett stort arbete för bankerna att genomlysa samtliga kunder för att kunna avgöra vilka företag som berörs och vem som ska utses till verklig huvudman i de fall det är nödvändigt.

- Det är inte rimligt att begära att bankerna ska hinna med det före 2 augusti, särskilt med tanke på att företagen, enligt den nya registreringslagen, får fram till februari 2018 på sig att anmäla en verklig huvudman.

Beträffande det nya begreppet "skälig grund" att misstänka penningtvätt, som den nya penningtvättslagen inför, anser Bankföreningen att det är ett olyckligt ordval. Det kan framstå som att regeringen vill införa ett krav på högre grad av misstanke än vad som gäller nu, vilket inte har varit avsikten med ändringen.

- Risken är att bankerna åläggs en utredningsbörda som rimligen bör ligga hos polis, åklagare och Ekobrottsmyndigheten. Rapporteringen till polisen skulle också kunna försenas eller helt utebli, om banken inte anser att misstanken når upp till skälig grund.

I mitten av april publicerade Finansinspektionen förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som ska träda ikraft samtidigt som den nya penningtvättslagen.

- I vårt remissvar pekade vi på vikten av att föreskrifterna nära följer de krav som ställs i lagen. Exempelvis bör även FI göra åtskillnad mellan identifikation och kontroll av identiteten, som såväl EU-direktivet som den svenska lagen gör. Dessa två moment utgör grundpelarna i identifikationsprocessen.

I föreskrifterna föreslår Finansinspektionen även detaljerade regler som rör intern styrning och kontroll. Bestämmelserna avviker till viss del från Finansinspektionens mer allmänna föreskrifter om intern styrning och kontroll, vilket Bankföreningen anser är mycket olyckligt och kommer att skapa problem för bankerna om inte förslaget ändras.

Går inte att förstå

I föreskriftsförslaget finns även långtgående krav på årlig rapportering till Finansinspektionen.

- Rapporteringskraven är mycket övergripande och det går inte att förstå vad bankerna faktiskt förväntas rapportera, eller för den delen att bedöma konsekvenserna av kraven, säger Åsa Arffman.

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 7