Samverkan viktigt i kampen mot penningtvätt
Bekämpningen av penningtvätt och terrorismfinansiering har under 2000-talet bedrivits allt mer intensivt. 2009 kom det nya riskbaserade regelverket i EU, som ställer helt nya krav på de aktörer i samhället – bankerna och alla andra utvalda verksamhetsutövare, Finanspolisen, Finansinspektionen – som ålagts att försöka hindra penningtvätt. Nästa steg kan vara att förbättra möjligheterna för samverkan mellan aktörerna.
Penningtvätt kommer finnas så länge det går att tjäna pengar på brottslighet. Men penningtvätt är ett rörligt mål, där sätten att tvätta pengar förändras i takt med att möjligheter uppstår och täpps till. Samtidigt har regelverket ändrats gång på gång under de senaste tio åren, och blivit allt mer detaljerat och komplext.
Bankerna har fått en närmast polisiär roll i arbetet mot penningtvätt, där varje enskild kund ska granskas och övervakas, och avvikelser rapporteras till Finanspolisen. Stora resurser, i form av personal och datakraft, läggs ner på att klara den omfattande uppgiften.
Finansinspektionen och Finanspolisen i sin tur tilldelas mer resurser för att klara av den utökade arbetsbördan. Finanspolisen fick till exempel förra året ta emot över 14 000 rapporteringar om misstänkta fall, bara från bankerna.
Bankföreningen har under många år verkat för att arbetet i Sverige mot penningtvätt ska blir mer effektivt. Det handlar bland annat om bankernas möjlighet att inhämta, dela och behandla information, men också om möjligheten för banker och myndigheter att samverka.
I detta nummer av Bankfokus som ägnas åt penningtvätt, kan du bland annat läsa hur arbetet mot penningtvätt går till i praktiken hos bankerna, Finansinspektionen och Finanspolisen.
FAKTA
Genomgående i texterna avses både penningtvätt och finansiering av terrorism, men för enkelhetens skull skrivs bara penningtvätt ut på de flesta ställen.
Bankerna och de andra företagen som ska följa penningtvättslagen kallas verksamhetsutövare.
Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 9