Vd har ordet

Medierapportering om misstänkta fall av penningtvätt prövar branschens förtroende hos allmänheten. Penningtvättsfrågan är dock komplex och de kriminella nätverk som står bakom är väl organiserade. I takt med att kapitalmarknader liberaliseras och digitaliseras blir penningtvätten mer sofistikerad. Enligt FN omsätter penningtvätt årligen 2–5 procent av global BNP, motsvarande Tysklands BNP. De flesta försök till penningtvätt som svenska banker utsätts för sker utomlands.

Bankföreningen har länge arbetat för att förbättra bankernas möjligheter att bekämpa penningtvätt och finansiering av illegala aktiviteter. Sedan 2005 har Bankföreningen kommit in med över 20 förslag, ansökningar och remissvar till regering och ansvariga myndigheter för effektivare brottsbekämpning. År 2016 tog branschen initiativ till Svenska institutet mot penningtvätt, Simpt, i syfte att underlätta finanssektorns arbete med att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering. Med anledning av uppmärksamheten kring Baltikum och penningtvättsfrågor, har Bankföreningen även tagit initiativet till att bilda Nordic Baltic AML Forum. Parallellt med branschens arbete har lagstiftningen skärpts i flera steg och idag har bankerna långtgående myndighetsliknande uppgifter och flera tusen anställda som arbetar med regelefterlevnad och förhindrande av penningtvätt.

Men penningtvätt är ett rörligt mål där de kriminella organisationernas metoder ofta är steget före lagstiftningen. Arbetet med att motverka penningtvätt bedrivs idag inte tillräckligt effektivt. Bankföreningen har därför besökt riksdagens finansutskott för att diskutera vad branschen, riksdagen och regeringen tillsammans kan göra. På mötet presenterade vi följande förslag:

1. Rättssystemet och tillsynen måste stärkas. Exempelvis måste Finanspolisen få mer resurser för att kunna utreda och återkoppla misstänkta transaktioner. Bara förra året rapporterade bankerna in över 14 000 misstänkta transaktioner till Finanspolisen.
   
   
2. Ändra i lagen så att det blir möjligt för banker att inhämta, behandla och dela relevant information emellan sig. Även berörda myndigheter, bland annat Finansinspektionen och Finanspolisen, bör i ökad utsträckning kunna dela med sig av information och kunskap till bankerna. På så sätt skulle bankernas arbete att motverka penningtvätt kunna utföras mer effektivt än i dagsläget. I början av april lämnade därför Bankföreningen över en framställning till finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund med förslag om utökad informationsdelning.
   
   För att ytterligare bidra till ett bättre fungerande regelverk och arbete planerar Bankföreningen att presentera ytterligare en framställning till regeringen med ett explicit lagförslag för förbättrade möjligheter till delning av information mellan såväl banker som med myndigheter.
   
   
3. Som en tredje åtgärd föreslår Bankföreningen att det bildas en organisation för privat-offentlig samverkan där banker och myndigheter kan utbyta information om misstänkt penningtvätt, en informationshub. Denna typ av samarbete bedrivs redan idag framgångsrikt i både Storbritannien och Nederländerna.

I detta nummer kan du fördjupa dig i bankernas och myndigheternas arbete med att motverka penningtvätt samt regelverkets utveckling.

Nu önskar jag er en solig och varm sommar med lagom mycket regn!   

Hans Lindberg
vd, Svenska Bankföreningen

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 9