Stora beslut om svensk ekonomi tas utan konsekvensanalys
Stora beslut håller på att tas både i Basel och Sverige, som kan komma att påverka ekonomin och samhället på lång sikt. Besluten skulle kunna förändra spelplanen för bankernas utlåning, i form av dels riskokänsliga kapitalkrav, dels långtgående begränsningar av vad en privatperson får låna. Ännu har ingen myndighet presenterat en konsekvensanalys av effekterna för Sverige.
■ Baselreglerna, som ligger till grund för EU:s kapitaltäckningsregler, är under stor förändring. Trots att alla delarna i Basel 3-regelverket ännu inte har trätt i kraft föreslås omfattande revideringar. Det centrala för svenska banker, eftersom det kan få så stor effekt, är förändringen i hur bankerna kan räkna fram sina riskvikter.
Svenska banker har generellt låg risk i sin kreditgivning – en stor andel bolån och lån till stabila företag – och har därför låga kreditförluster och lägre riskvikter än banker i de flesta andra länder. När Basel nu vill införa nya lägsta-nivåer för hur låga riskvikterna kan bli, påverkas de svenska bankerna därför mest, medan många banker med större risktagande som affärsmodell knappast påverkas alls.
Baselkommittén har också sagt att även om syftet inte är att höja kapitalkraven signifikant totalt sett, kan det bli så för dem med lägst risk. Syftet är att skapa mindre variation mellan banker och länder i hur de interna modellerna används, men på köpet premierar reglerna alltså högre risktagande. Om krediter med olika risk kostar lika mycket för banken, får bankerna incitament att låna ut mer riskfyllt, eftersom det är mer lönsamt.
Samtidigt i Sverige: Finansinspektionen får inom ramen för det som benämns pelare 2 inom kapitaltäckningsregelverket, lägga till egna krav på de svenska bankerna utöver de som finns i det europeiska regelverket. FI är en av de tillsynsmyndigheterna i Europa som har utnyttjat den möjligheten mest. Systemriskpåslag och riskviktsgolv, som båda resulterar i högre kapitalkrav är exempel på det. Likaså har man som en av få tillsynsmyndigheter använt sig av möjligheten att införa en kontracyklisk buffert, och dessutom lagt den på en hög nivå.
Hur blir det då om revideringarna av Baselregelverket mynnar ut i betydande högre kapitalkrav för just svenska banker? Hur påverkas Sveriges ekonomi när det blir dyrare för bankerna att låna ut?
- Sverige har ett av världens strängaste regelverk för kapitaltäckning redan. Att i det läget strama åt ytterligare kan naturligtvis få konsekvenser för ekonomin i Sverige, för jobben och tillväxten. Men ännu har vi inte sett någon ordentlig konsekvensanalys, vilket är anmärkningsvärt, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.
2013 beslutade regering och riksdag att ansvaret för den så kallade makrotillsynen, det vill säga arbetet med att motverka finansiella obalanser, ska ligga hos Finansinspektionen. Riksbankens roll är begränsad till att värna betalningssystemets stabilitet och delta i Stabilitetsrådet, där inga beslut tas. Men en utredning som riksdagens finansutskott beställt av de två utomstående experterna Mervyn King och Marvin Goodfriend, ifrågasätter delvis den ordningen, och frågan om ansvaret för makrotillsynen är åter uppe till diskussion.
Finansinspektionen i sin tur vill ha bredare mandat för att kunna gå vidare med skuldkvotstaket.
Se här intervjuer med de inblandade myndigheterna och finansmarknadsministern om hur de ser på de kommande Baselreglerna, om effekterna på svensk ekonomi, och vad de anser om fördelningen av ansvaret för makrotillsynen. Se även en kommentar av Hans Lindberg.
Publicerad den 21 juni 2016