BANKER OCH LANDSBYGD - När intäkterna vissnar bort

   - Vi har försökt kontakta de flesta av våra kunder för att stämma av hur de mår och hur det har drabbat dem. Det började vi med redan innan semestern. Ska man generalisera så är det ungefär halv skörd på de flesta grödor, säger Magnus Andersson, lantbruksansvarig på Swedbank för kontoren i Trelleborg, Svedala, Vellinge och Höllviken.

En stor del av sitt yrkesverksamma liv har han arbetat med lantbrukskunder. Han är själv från trakten och har också odlare i familjen. Det är flera decennier sedan han har upplevt ett liknande läge.

Här i sydvästra Skåne har de allra flesta bönderna växtodlingslantbruk även om det också finns de som har djur. Lantbruken kan vara små eller stora, heltids- eller deltidssysselsättning. Många kompletterar intäkterna med att köra på entreprenad vid byggen eller i snöröjning, för att utnyttja sin maskinpark.

- Under sommarens diskussioner kunde vi konstatera att lantbrukskåren är ett mycket aktivt släkte. De flesta har agerat direkt på olika sätt. De som har haft möjlighet har tagit till bevattningsmaskiner och vattnat, och framför allt har de pressat vartenda halmstrå, till förmån för våra djurbönder.

I skrivande stund är inte alla grödor skördade, till exempel återstår den viktiga sockerbetsskörden. Alla har inte heller sålt sin spannmål. Så slutnotan av hur sommarens torka har drabbat lantbrukarna kommer inte att bli klar förrän i vinter. Helt klart är att det blir minus på många håll. För en mindre lantbrukare kan det röra sig om några hundra tusen, medan deras huvudsakliga inkomst kanske är från förvärvsarbete. För andra kan förlusterna bli betydligt allvarligare.

- Rena produktionslantbrukare med stark inriktning på spannmål; det är dem de största förlusterna kommer att drabba. Om det är deras huvudsakliga inkomstkälla, och de har anställda, då blir det snabbt stora belopp. Det kan på sina ställen vara flera års resultat som går förlorade. Priserna på spannmål har visserligen gått upp, på grund av det minskade utbudet, men det täcker inte förlusterna. En del lantbrukare har också tecknat spannmålskontrakt som en del i sin riskhantering, och de kan då sitta kvar i gamla spannmålspriser.

Vad har banken kunnat göra för att hjälpa?

- Flera av våra kunder har varit förutseende och har tagit fram delårssiffror och gjort prognoser. Där har vi kunnat se ungefär vilket likviditetsbehov de har till nästa år. För några kunder har vi lagt upp jordbrukskrediter eller andra typer av krediter. Även om lantbrukaren har gjort ett antal insatser – merförsäljning av halm, sparat utgifter – så blir prognosen att det uppstår ett rörelsekapitalbehov. Lånen har vanligtvis säkerhet i kundens lantbruksfastighet och kan vara amorteringsfria de första åren.

Även kunder med avbetalningskontrakt har i vissa fall fått amorteringsbefrielse.

- Vi har kunder som har större maskinparker som de finansierat med hjälp av avbetalningskontrakt via Swedbank Finans. Då har vi för vissa förlängt avbetalningskontraktet ett år. Det är en begränsad extra risk banken tar, när vi bedömer att det finns ett övervärde i maskinerna.

För en del har det tagit emot att be om hjälp.

- Lantbrukarsläktet vill egentligen inte låna. De har överlevt i alla år genom att spara. Ett lantbruksföretag är i grund och botten en lantbruksfastighet i flera generationer. Sveriges lantbruk slår samtliga börsbolag om man ser på soliditet, för att man är så långsiktig i de här lantbruksfamiljerna, och man konsoliderar sig. Men tillgångarna är ju bundna och kan inte användas för löpande utgifter.

Kommer alla att klara sig?

- De allra flesta. De gör en förlust men de absolut flesta kommer att klara sig.

Magnus Andersson är påtagligt stolt över sina lantbrukskunder, och säger att Sverige har världens bästa odling och djurvälfärd. Trenden att köpa lokalproducerat gynnar det svenska lantbruket. Han tror också att torkan på sikt kan ha ökat betalningsviljan för svenskproducerat.

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 8