Finansinspektionen höjer den kontracykliska bufferten

Finansinspektionen har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet för svenska banker till 2,5 procent från september 2019. Detta trots att bankernas motståndskraft har stärkts, enligt myndigheten. Höjningen motiveras med att systemriskerna har ökat sedan förra höjningen 2016.

Finansinspektionen anser att de låga räntorna bidrar till ökat risktagande i det finansiella systemet. Den totala utlåningen har ökat snabbt under lång tid och har fortsatt öka, om än i långsammare takt sedan höjningen i mars 2016, då den kontracykliska bufferten sattes till 2 procent. Bostadspriserna har sjunkit, men inte tillräckligt, enligt Finansinspektionen. Samtidigt bedöms banksystemets motståndskraft ha stärkts eftersom bankerna nu håller något mer kapital än vid förra höjningsbeslutet. Men förstärkningen anses inte tillräcklig för att fullt ut motverka riskerna i det finansiella systemet.

Bankföreningen tycker inte att höjningen är motiverad, bland annat eftersom tillväxten i utlåning till hushåll har dämpats sedan Finansinspektionens senaste beslut att höja bufferten. Vad gäller utlåning till företag, anser Bankföreningen att tillväxten i utlåningen inte är att betrakta som överdriven i förhållande till den långsiktiga trenden.

- Det går därmed inte att dra slutsatsen att tillväxten är så snabb att systemriskerna förknippade med företagsutlåning ökar i en takt som motiverar att Sverige ska ha den högsta möjliga bufferten, säger Maria Olin, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen.

Bankföreningen anser också att EU-regelverkets kontracykliska buffertriktvärde bör ha en mer framträdande roll vid beslut om nivån på buffertvärdet. Det ligger i dagsläget långt under det svenska buffertvärdet.

Kontracyklisk buffert är en del av kärnprimärkapitalkravet

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 8

Fakta: Kontracyklisk buffert

Den kontracykliska bufferten utgör en del av det totala kärnprimärkapitalkravet för en bank. Syftet med bufferten är att bidra till att banksystemet som helhet har tillräckligt med kapital för att upprätthålla kreditgivningen till hushåll och företag, när störningar i det finansiella systemet kan ge upphov till en kreditåtstramning i samhället.

Bufferten ska aktiveras och byggas upp av enskilda bankerna när systemriskerna bedöms öka. I Sverige är det Finansinspektionen som ska göra denna bedömning, och utifrån den fastställa ett kontracykliskt buffertvärde varje kvartal. Fastställandet görs på basis av en kvalitativ bedömning som tar hänsyn till kvantitativa faktorer. Bland annat tas hänsyn till ett riktvärde som bestäms enligt en EU-gemensam metod. Huvudregeln är att det kontracykliska buffertvärdet ska ligga mellan 0 och 2,5 procent. Det kontracykliska buffertriktvärdet enligt EU-regelverket ligger i dagsläget på 0,11 procent.

I en påföljande lågkonjunktur, eller vid betydande förluster i bankerna, kan buffertkravet på bankerna minskas för att motverka en åtstramning i utlåningen och på så sätt mildra nedgången i ekonomin.

Finansinspektionen aktiverade den kontracykliska bufferten i september 2014, då bufferten beslutades till 1 procent. Bufferten har därefter höjts två gånger, juni 2015 till 1,5 procent samt mars 2016 till 2 procent. Nivån är hög i förhållande till vad andra länder har, och många länder har inte aktiverat någon kontracyklisk buffert.