Svensk finansmarknad i ständig förändring

Samhället behöver det finansiella systemet till främst tre saker: betalningsförmedling, riskhantering och omfördelning av kapital, det vill säga att sparande kanaliseras till finansiering. Funktionerna är grundläggande för att driva den ekonomiska och sociala utvecklingen framåt. Utan dem skulle vi fortfarande vara utlämnade åt självhushållning.

Förutom att få samhället att fungera och andra företag att kunna skapa värde, bidrar den finansiella sektorn i sig själv till svensk ekonomi. År 2017 stod den för 4,1 procent av BNP. Sektorn står också för ett betydande skattebidrag till samhället; 11 procent av bolagsskatten. Dessutom är den en stor arbetsgivare med 90 000 sysselsatta.

Banker utgör den största gruppen företag inom finanssektorn, sett till balansomslutning. Totalt finns 127 banker, varav 38 är utländska. Näst största grupp är kreditmarknadsbolagen, där bolåneinstituten dominerar.

Försäkringsbolag, fondbolag och pensionsfonder är viktiga placerare på de finansiella marknaderna, medan värdepappersbolagen handlar med värdepapper för kunders räkning. Riskkapitalbolag är specialiserade på att förmedla riskvilligt kapital till företag, genom att gå in som delägare. Finansbolagen erbjuder sådant som avbetalning, leasing och factoring.

Fintechbolag är nya aktörer som kommer in på finansmarknaden och skapar digitala finansiella tjänster. I Sverige finns exempelvis Tink, Klarna, Izettle, Trustly, Stabelo med flera. Även etablerade aktörer som inte tidigare har sysslat med finansiella tjänster är på väg in i marknaden. Det gäller till exempel de stora globala jättarna Apple, Google och Amazon.

Marknaden är under ständig omvandling. Banker går samman, byter ägarform. Nya tjänster skapas, andra efterfrågas inte längre. Så har det varit de senaste 200 åren och så kommer det fortsätta vara. Det som har påverkat historiskt är regeländringar, teknikens utveckling och kriser, och inte minst förändringar i det omgivande samhället och kundernas efterfrågan. 

Bankerna i Sverige

De 127 bankerna i Sverige är ingen homogen grupp. En del bankers historia går tillbaka till 1800-talets början, medan andra är grundade på 2000-talet.

Vissa banker erbjuder nästan alla typer av finansiella tjänster och kallas universalbanker. De stora bankerna Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea är alla universalbanker. De skiljer sig dock åt vad gäller kunder, tjänster och priser, och marknadsandelarna varierar mellan olika delmarknader. Någon bank har många företagskunder, en annan många privatkunder. Någon är stor på bolån, en annan på värdepappershandel.

Flera andra banker som Danske Bank, Skandiabanken och Länsförsäkringar Bank räknas också som universalbanker, medan andra är mer nischade, som Landshypotek och Avanza.

Bankerna skiljer sig också åt genom sin ägarstruktur. Alla utom statliga SBAB är privatägda. De flesta är börsnoterade bankaktiebolag, medan några banker ägs av till exempel försäkringsbolag. Fristående sparbanker har inga egentliga ägare, utan verksamheten står under överinsyn av ett antal huvudmän, och vinsten återinvesteras eller delas ut till samhällsnyttig verksamhet. Vissa sparbanker har ombildats till aktiebolag, ofta med Swedbank som delägare.

De första utländska bankerna kom till Sverige 1986, då lagen öppnade för etablering av utländska bankers dotterbolag. De är främst inriktade på företags- och värdepapperskunder. Det gäller dock inte de två största, Nordea och Danske Bank som har alla slags kunder.

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 9