BANKMÖTET 2017: ”Baselpaketet ska inte avsevärt höja kapitalkravet på banksektorn”

   Martin Merlin började med att ge en nulägesbild.  Snart tio år efter den värsta finansiella krisen i Europas historia, har den europeiska banksektorn återhämtat sig och kan återigen finansiera den europeiska ekonomin så att den kan växa och skapa jobb, konstaterade han.

- Vi har nu det femte året med ekonomisk tillväxt och den europeiska ekonomin växer just nu snabbare än den amerikanska, samtidigt som arbetslösheten i EU är den lägsta på nio år.

Sedan finanskrisen har EU kraftigt stramat upp reglerna för kapitaltäckning, likviditet och tillsyn. Euroländerna har dessutom infört gemensam tillsyn av stora banker genom att skapa Bankunionen.

Fortfarande återstår dock utmaningar, påpekade Martin Merlin. På vissa nationella marknader kämpar många banker med lönsamheten, då intäkterna minskar samtidigt som kostnaderna fortsatt är höga. Det finns också arv från tidigare i form av problemkrediter på vissa håll. För svensk del nämnde han uppbyggnaden av hushållens höga skuldsättning som ett problem.

En utmaning för bankerna är också att viktiga spelregler håller på att förändras, på grund av dels Storbritanniens utträde ur EU, dels att till exempel Baselreglerna och EU:s så kallade bankpaket inte är klara.

Angående bankpaketet tog Martin Merlin upp något som just i Sverige blir viktigt, nämligen förslaget att ta bort möjligheten för nationella tillsynsmyndigheter att ställa krav på en enskild bank att hålla kapital utöver lagens miniminivåer med hänvisning till systemrisker.

- Vi anser att det finns andra verktyg för att motverka systemrisker. Möjligheten ska bara användas för bankspecifika risker.

De nya reglerna syftar till stor del till att minska riskerna i det europeiska banksystemet som generellt fortfarande är för höga, enligt Martin Merlin. Kommissionen ska också lägga fram särskilda regler under våren för att hantera de stora problemkrediter som fortfarande finns i många länder i Europa. Bland annat vill man skapa en andrahandsmarknad för problemkrediter.

- Men att bara fokusera på riskreducering vore fel. Det garanterar inte finansiell stabilitet. Det är bara lönsamma banker med hållbara affärsmodeller som kan spela den viktiga rollen banker har i våra samhällen, och upprätthålla kreditgivningen till ekonomin. En balans måste därför hittas mellan riskreducering och bankers möjligheter att erbjuda finansiering. Bankpaketet innehåller även åtgärder för att stärka tillväxten. Det finns också ett visst mått av proportionalitet för mindre banker, vad gäller exempelvis rapportering.

Mindre företag i en del länder har i krisens kölvatten haft svårt att få tillgång till finansiering, och att förbättra den situationen har varit ett av syftena med Kapitalmarknadsunionen, som kommissionen har tagit initiativ till. Tanken med Kapitalmarknadsunionen är att finansiärer och företag med finansieringsbehov ska kunna nå varandra lika enkelt oavsett i vilka länder de befinner sig. Kommissionen vill därför harmonisera reglerna för handel med aktier och värdepapper. Även reglerna för säkerställda obligationer ska harmoniseras.

- Naturligtvis ska vi se till att inte underminera de välfungerande europeiska marknaderna för säkerställda obligationer. Jag vet att de är viktiga för Sverige, sa Martin Merlin (se mer i intervjun med Martin Merlin).

Bland de mest betydelsefulla av de finansiella reglerna är de nya Baselreglerna, som till skillnad från bankpaketet och Kapitalmarknadsunionen är internationella och rör banker över hela världen.

Diskussionerna om hur de ska byggas på har pågått i flera år. Den stora frågan har varit nivån på det golv som sätter en miniminivå för riskvikter för de banker som använder så kallade interna modeller. Möjligheten att använda interna modeller infördes från början för att kapitalkravet skulle vara anpassat efter risken.

Ett för högt gol riskerar att markant minska riskkänsligheten i regelverket. EU:s medlemsländer har krävt att Baselpaketet inte ska resultera i en avsevärd ökning av det totala kapitalkravet på banksektorn. Kommissionen och parlamentet håller med. Vi vill ha ett regelverk som stärker bankerna utan att hämma den europeiska ekonomin. Reglerna kommer att forma bankregleringen i åratal framöver, så det är viktigt att de blir rätt. Det är också viktigt att särskilt alla större regioner åtar sig fullt ut att implementera Baselreglerna i sin helhet. Det får inte bli så att vissa stora länder väljer och vrakar bland reglerna.

I frågestunden efteråt fick Martin Merlin en fråga om digitaliseringen och det kommande betaltjänstdirektivet PSD 2, som specificerar hur så kallade tredjepartsaktörer ska få tillgång till bankernas system.

- Det gäller att hitta den rätta balansen mellan nya och gamla aktörer. Målet med PSD 2 är en situation med toppmoderna gränssnitt, som ger förutsättningar för en öppen och konkurrenskraftig bankmiljö. Jag tror alla är överens om att vi behöver säkra gränssnitt; frågan är hur vi når dit.

- Förutser du invändningar från banksektorn? frågade moderatorn Klas Eklund.

- Jag förutser invändningar från nästan alla i Europa, särskilt från bankerna och fintechmiljön, vilket får mig att tro att det är en rimlig kompromiss.

På frågan om hur han ser på den svenska banksektorn i ljuset av den europeiska, svarade Martin Merlin:

- Jag ser hög kapitalisering, bra lönsamhet, mycket bra kontroll på kostnaderna och att ni har lyckats ta tillvara den nya teknologin extremt väl. Men hushållens skulder och de mycket höga priserna i fastighetssektorn är något som kräver vaksamhet. Det är absolut något som kommissionen noterat i sin ekonomiska övervakning.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7