BANKMÖTET 2017: ”Starkaste bankerna regleras hårdast”

   - Finanskrisen var den djupaste konjunkturnedgången i världsekonomin sedan 30-talet. Det har lett till en global lågräntepolitik, som blåser upp tillgångspriser, vilket har ökat riskerna i systemet. Det triggar i sin tur förslag till ytterligare regleringar, sa han.

Aktuellt just nu är skärpt amorteringskrav, utvidgat mandat för Finansinspektionen samt Baselreglerna. Hans Lindberg berättade hur Bankföreningen försöker påverka utformningen av de olika reglerna genom att visa de praktiska konsekvenserna de får för kunderna, för de svenska bankerna och för samhället.

De svenska bankerna är välskötta, välkapitaliserade och har låg kreditrisk i sina balansräkningar. På en lista över 500 banker i världen ligger alla fyra svenska stora banker bland de 25 som anses vara mest stabila och ha bäst kreditvärdighet. Även i europeiska bankmyndigheten EBA:s stresstest häromåret fanns de svenska bankerna bland dem som kom bäst ut.

- En paradox är att effekterna av de nya Baselreglerna är att bland de banker i världen som måste kapitaliseras upp mest är de svenska och nordiska bankerna ‑ de som redan är allra starkast, sa Hans Lindberg.

Anledningen är det nya kapitalgolvet.

- Analysföretaget Oliver Wyman bedömer att kapitalgolvet medför att kapitalet kan behöva öka med 150-200 miljarder kronor i de fyra stora bankerna. Det skulle sänka svensk BNP permanent med uppemot 1 procent, enligt våra beräkningar.

Bankföreningens kommande fokus blir att försöka påverka när Baselreglerna ska in i EU-regelverket, så att det lämnas utrymme för en viss flexibilitet i tillämpningen. Införs Baselreglerna ändå rakt av på EU-nivå kommer Bankföreningen att arbeta för att Finansinspektionen anpassar de extra kapitalpåslagen som bara finns i Sverige, för att balansera kapitalgolven.

Finansinspektionen är också i centrum för riksdagens beslut till vidgat mandat. Myndigheten ansvarar för makrotillsynen, det vill säga har i uppgift att värna den finansiella stabiliteten och se till att bland annat betalsystemet fungerar. Mandatet ska ge FI möjlighet att till exempel kunna föreslå skuldkvotstak.

- Det är jättebra att Finansinspektionen får ett mandat för att värna den finansiella stabiliteten, men det här mandatet har inte det i fokus, utan fokuserar snarare på hanteringen av makroekonomiska risker och att dämpa konjunktursvängningar. Det kommer utifrån en oro för hushållens skuldsättning, men skuldsättningen beror ju på att bostadsmarknaden är dysfunktionell, och på lågräntepolitiken som har blåst upp alla tillgångspriser, sa Hans Lindberg.

Oro för hushållens skuldsättning ligger även bakom skärpningen av amorteringskravet som träder ikraft 1 mars 2018. Många remissinstanser var i likhet med Bankföreningen kritiska.

- Skärpningen bidrar ytterst marginellt, om ens något, till finansiell stabilitet men det har höga kostnader. Inte minst därför att det stärker de inlåsningseffekter som redan finns och gör det svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Bankerna har gått i bräschen för att bygga upp en sund amorteringskultur, men det här tycker vi går för långt, sa Hans Lindberg.

Hans Lindberg avslutade anförandet med att tala om digitaliseringen.

- Bankerna är en drivande kraft i digitaliseringen. Svenska banker har utvecklat nya produkter, som Swish och BankID, men har också utnyttjat digitaliseringen för att hålla tillbaka sina kostnader. Sverige ligger i topp i Europa när det handlar om kostnadskontroll. Det innebär i slutändan prisvärda produkter för konsumenterna.

Bankföreningens roll i utvecklingen är att vara plattform för bankernas samarbete kring digital omvandling och finansiell infrastruktur.

- Just nu jobbar vi med Tambur, ett nytt system för att förenkla och snabba upp bostadsaffären. Men det stora projektet vi har är det som handlar om en ny svensk betalinfrastruktur. Vi har startat ett bolag, BSAB, som ska ta fram regelverk för Sveriges framtida betalinfrastruktur. Med den nya infrastrukturen, som ska stå klar framåt 2021-2022, ska det bli lättare att bygga digitala lösningar. Inte bara för bankerna utan för alla aktörer.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7