Basel 4 är beslutat

   Beslutet togs formellt av Baselkommitténs övergripande organ GHOS, Governors and Head of Supervisors.

Regelverket betecknas officiellt som slutförandet av Basel 3, men går inofficiellt under benämningen Basel 4, eftersom förändringarna är så långtgående. Syftet med ändringarna är att öka jämförbarheten och minska risken för omotiverade skillnader i kapitalkrav mellan banker och mellan länder.

Schablonmetoden som främst används av mindre och medelstora banker för att beräkna kapitalkrav för kreditrisk förändras på flera sätt. Den tidigare enhetliga riskvikten (35 procent) för bolån ersätts med en riskdifferentiering som baseras på belåningsgraden.

Även de standarder som anger hur banker kan använda interna modeller för att beräkna kapitalkraven har reviderats. Nya begränsningar införs, dels för de parametrar som bankerna kan använda i de interna modellerna, dels för vilka slags risker bankerna tillåts använda interna modeller. För operativa risker kommer interna modeller inte längre att kunna användas, utan alla banker blir fortsättningsvis hänvisade till en standardiserad modell.

De nya reglerna innehåller även begränsningar av hur låga bankernas totala kapitalkrav kan bli. En sådan begränsning är det så kallade bruttosoliditetskravet (leverage ratio) som innebär att lägsta kapitalnivån bestäms utifrån de totala tillgångarna i stället för som nu utifrån riskvägda tillgångar.

För svenska banker är sannolikt den mest betydelsefulla ändringen av Baselpaketet den som rör kapitalgolvet (output floor), som innebär ett golv för riskvägda tillgångar för de banker som tillämpar interna modeller. Under det senaste året har nivån på detta golv stått i fokus för förhandlingarna i Baselkommittén. Resultatet har nu blivit ett golv som innebär att de samlade riskvägda tillgångarna som lägst får uppgå till 72,5 procent av vad de skulle ha varit om banken hade gjort beräkningen enbart baserat på schablonmetoder, det vill säga helt utan interna modeller.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2022. Golvet för de riskvägda tillgångarna ska dock fasas in från nivån 50 procent år 2022 till slutnivån 72,5 procent från den 1 januari 2027. För svensk del måste de nya Baselreglerna först införas i EU-rätten, innan de kan utgöra grund för nya kapitalkrav. När revideringar kan införas i EU och på vilket sätt det kommer att ske är ännu inte klart.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7