”Politiskt beslut krävs om Riksbanken ska få samla personuppgifter”

   Även Bankföreningen säger nej till förslaget i dess nuvarande form:

- Omfattningen på datainsamlingen som föreslås innebär att det skulle skapas den förmodligen största databasen över enskilda individers ekonomiska förhållanden i Sverige. Integritetsaspekterna av ett sådant beslut måste utredas noga och beslutet bör inte fattas ensamt av Riksbanken, säger Christian Nilsson, ansvarig för rapportering och statistik på Bankföreningen.

Statistik över hushållens tillgångar och skulder
I Sverige finns i dagsläget ingen samlad information över svenskarnas tillgångar och skulder, bland annat som en följd av att förmögenhetsskatten avskaffades för drygt tio år sedan. Det finns istället aggregerad statistik, på totalnivå, över hushållens tillgångar och skulder, men hur dessa fördelar sig mellan olika hushåll och individer framgår inte.

Riksbanken anser att det är en stor brist när man vill studera effekterna av olika ekonomisk-politiska åtgärder, och i forskningen kring samhällsekonomin. För att åtgärda bristen har Riksbanken därför presenterat ett förslag till omfattande insamling av enskilda personers tillgångar och skulder.

För att undvika att samma uppgifter samlas in flera gångar från de olika myndigheterna Riksbanken, Finansinspektionen och SCB, har det skapats en databas på SCB som underlättar delningen av uppgifter dem emellan. Den används redan idag.

Lagstiftaren vill skydda den personliga integriteten i den gemensamma databasen på SCB, och det är därför inte tillåtet att samla in personuppgifter till denna. Eftersom det är meningen att den databas som Riksbanken föreslår ska innehålla personuppgifter, kan den inte skötas av SCB och inte heller lagras i den gemensamma databasen.

Riksbanken styrs av Riksbankslagen och i den ges mandatet att samla in uppgifter för att följa utvecklingen på finansmarknaderna och övervaka stabiliteten i betalningssystemet. Med stöd av denna lagstiftning anser Riksbanken att man kan samla in uppgifter till hushållsdatabasen på ett sätt som inte är möjligt för SCB. I ett nästa steg ska de insamlade uppgifterna om enskildas ekonomiska förhållanden kompletteras med uppgifter i SCB:s databaser och på så sätt göra de insamlade uppgifterna än mer detaljerade.

Kritik mot förslaget om hushållsdatabas
Datainspektionen säger nej till Riksbankens förslag till hushållsdatabas, och framhåller i sitt remissvar att Riksbankslagen inte räcker som lagstöd för behandling av personuppgifter. Enligt Datainspektionen krävs en separat lagstiftning för behandling av personuppgifter, med hänvisning till nu gällande regler om integritetsskydd för den enskilde i grundlagen, personuppgiftslagen samt i den kommande dataskyddsförordningen.

Även Bankföreningen anser att de uppgifter som Riksbanken avser att samla in om individers tillgångar och skulder är mycket integritetskänsliga.

-  Att samla in så omfattande mängder personuppgifter ska inte kunna göras av Riksbanken innan våra politiker har gått igenom frågan och tagit beslut i särskild ordning. Om det enligt svensk lag inte ska vara möjligt att samla in uppgifter om enskildas personliga ekonomiska förhållanden i den gemensamma databasen på SCB, så kan man ifrågasätta att detta kan kringgås genom att Riksbanken själv samlar in dessa uppgifter, säger Christian Nilsson.

Kvalitetsbrister i databasen
Om förslaget går igenom planerar Riksbanken inledningsvis att enbart samla in uppgifterna från några större och utvalda banker och andra finansiella institut på årsbasis. För att förbättra kvalitén i statistiken avser man efter hand att öka antalet finansiella institut som rapporterar och även rapporteringsfrekvensen.

- Bankföreningen anser att det skulle bli stora brister i en hushållsdatabas där inte alla tillgångar och skulder ingår. Databasen kan komma att innehålla missvisande uppgifter, till exempel när en individs skulder i ett institut rapporteras, medan sparande och tillgångar i ett annat institut inte gör det, säger Christian Nilsson.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7