”Kommer att bli dyrare för brun utlåning”

Trots det bedömer hon att hennes och andra nationalekonomers favoritförslag – global skatt på koldioxid – inte kommer att genomföras under de närmaste åren.

Om koldioxidskatten är first best måste vi tänka på second best option. Och finansbranschen kan göra väldigt mycket, sade hon.

Anna Breman hade tre förslag:

- Använd kapitalkraven. Jag vet att det skulle vara ett bra styrmedel för hur bankerna lånar ut pengar. Taxonomin är långt ifrån perfekt men det är så viktigt att standardisera och göra produkterna mer jämförbara. Jobba på den och lobba på Bryssel. Och sedan självklart jobba via fondbolagen, för när det stora fondkapitalet börjar röra sig åt rätt håll händer det mycket, sade Anna Breman.

Magnus Emfel, finance engagement manager på WWF, var inne på samma linje och menade att vi behöver titta på riskerna och prissätta de så kallade bruna tillgångarna som skapar problemet.

Anders Langworth, co-head group sustainable finance Nordea, vill arbeta brett på alla områden.

- Produkterna är våra nycklar för att få kunderna att placera så att kapital går i rätt riktning. Nu finns det gröna bolån, gröna billån, gröna företagslån och hela portföljer för att bygga paket av hållbara fonder, sade han.

Och i bankens rådgivningsverktyg ställs nu frågan om hur kunden ser på hållbarhet i sitt sparande. Det gör att många fler kunder väljer att placera sina pengar hållbart, enligt Anders Langworth.

- Då är vi inne i huvudprocessen. Samma sak på företagssidan. Ha inte hållbart som en produkt vid sidan om utan i själva huvudprocessen. Det gör skillnad, sade han.

Christopher Flensborg, head of climate & sustainable finance SEB, menade att vi först måste titta på den finansiella vinkeln, även om vi vet vart vi ska nå – Parisavtalet.

Vi måste hålla i minnet att vi är banker. Våra kunder förväntar sig finansiella råd och inte klimatråd. Och ger vi dem inte lösningar på deras finansiella problem så går de någon annanstans, argumenterade han.

Anna Breman flaggade för att bankerna inom de närmaste åren kommer att stresstestas av tillsynsmyndigheterna ur hållbarhetssynpunkt. Bank of England (som även är tillsynsmyndighet) är först ut.

- Ser det ut som vi har massor med brun utlåning så kommer det att bli dyrare att låna upp. Det kommer att leda till en naturlig konkurrens mellan bankerna och bara hotet om det här tror jag kommer driva utvecklingen, sade hon.

Magnus Emfel tror mer på taxonomin från EU:s paket för hållbara finanser. Speciellt delen som handlar om redovisning.

- Du ska redovisa hur du påverkas av klimatrisker, alltså finansiella risker av klimatet, men dessutom redovisa hur portföljen påverkar klimatet. Kommissionen har förstått att vi behöver nå målen och inte bara värna finansmarknaden, sade han.

Magnus Emfel menar att flera banker redan är med på principerna för hållbar bankverksamhet som säger att bankerna ska redovisa både positiv och negativ impact.

- Och jag har större förväntningar och tilltro till att negativ impact tydliggörs så att vi kan se den och prissätta den. Det kommer att driva en större förändring än den positiva, den gröna, för den kommer komma av sig själv, sade han.

Under panelsamtalet berördes också elefanten i rummet – hur förhåller vi oss i den gröna omställningen till tillväxt?

- Det här är sannolikt den största affärsmöjligheten på hundra år. Det handlar i grunden om ett skifte av större delen av vår infrastruktur. Det kommer skapa en enorm mängd jobb men det kommer också att drabba en del människor som inte ser förändringen komma, sade Christopher Flensborg.

Anders Langworth höll med.

- Jag tror inte att vi ska vara rädda för att prata om tillväxt för att tillväxt är absolut nödvändig. Jag tror att nyckeln är de stora investeringarna, vi pratar tusentals miljarder euro, som kommer att behövas när vi ska ställa om till en låg-koldioxidmiljö, sade han.    

Text: Mikael Gianuzzi

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 9