Bankfokus Nr 4, 2019

”Tillsynen av klimatrisker i finansbranschen behöver skärpas”

Unga människor kräver handling och vill se ökat ansvarstagande. De är inte bara framtidens väljare. Det är också framtidens bankkunder som kommer att ställa krav på bankernas verksamhet. Är ni beredda att ta det ansvaret? Med den retoriska frågan inledde finansmarknadsminister Per Bolund sitt anförande på Bankmötet 2019.

Han kallade Bankmötets två teman; hållbarhet och penningtvätt, för två utmaningar men också möjligheter ”för oss som på lite olika sätt har ansvarspositioner i finanssektorn”.

- Vi har ungefär tio år på oss att ställa om och minska utsläppen i den takt forskningen kräver. Det gör att vi har väldigt mycket på vår agenda nu. Oavsett om man sitter i regeringskansliet eller på bankkontoret, sade Per Bolund.

Den andra utmaningen är att se till att de smutsiga pengar som genereras i dag inte kan tvättas genom svensk bankverksamhet.

- Även där har vi sett att det finns uppenbara utmaningar att möta, sade han.

När det gäller hållbarhetsfrågorna pekade Per Bolund på regeringens pågående reformagenda och betonade vikten av snabbhet. Det krävs för att behålla stabiliteten men också lönsamheten i det svenska finansiella systemet.

Svenska banker har redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete internationellt sett, konstaterade finansmarknadsministern, men varnade samtidigt för känslan att vi gjort tillräckligt och nu kan slå oss till ro och låta de andra komma i kapp.

- Den globala konkurrensen kommer att vara stenhård på det här området. Och vi ser andra länder som nu rör sig i mycket snabb takt. Enda sättet att behålla en bra konkurrenssituation är att våga driva den här agendan ändå snabbare framåt, enligt Per Bolund.

Han sade att regeringen började agera redan förra mandatperioden genom att sätta upp som mål att finanssektorn också ska bidra till en hållbar utveckling.

- Nu är det beslutat i riksdagen och det sätter ramverket för allt vi gjort efter det, slog finansmarknadsministern fast.

Han lyfte bland annat fram den nya lagstiftningen som säger att AP-fonderna ska sätta hållbarheten högt och investera i linje med de internationella åtaganden som Sverige skrivit under, till exempel Parisavtalet.

Ribban är också höjd i premiepensionssystemet.

- Hållbarhet är ett krav för att ens få komma in på den marknaden som redan omfattar tusentals miljarder kronor. Så det är mycket pengar man riskerar om man inte väljer att steppa upp, sade Per Bolund.

Han nämnde också Svanenmärkningen av fonder som nu gör att den aktive kunden kan ta sitt hållbarhetsansvar.

- Vi fortsätter också genom dialog att trycka på så att det händer mer. Där är jag glad att branschen har svarat upp. Till exempel har fondbranschen enats om ett gemensamt sätt att mäta klimatavtryck från sina portföljer, sade Per Bolund.

Hållbarhet är långt ifrån bara en svensk fråga och Sverige har agerat draglok inte bara inom EU utan även inom G20, enligt ministern. Han lyfte fram de principer för att rapportera och hantera klimatrelaterade finansiella risker i verksamheten, som G20 föreslagit, och som skulle kunna bli en global standard för finanssektorn. Per Bolund vill gärna se att den svenska finanssektorn går före och börjar använda metoden. Tillsammans med Finansinspektionen arbetar han också för att fler aktörer ska använda sig av rapporteringen.

Per Bolund gav också uttryck för förhoppningen att de pågående diskussionerna i EU-parlamentet ska landa i en gemensam grön agenda där medlemsländerna har en samsyn på hållbara investeringar.

Ett förslag Per Bolund lyfte fram var klassificeringen av gröna investeringar, så kallad grön taxonomi. Det ska vara ett enhetligt sätt att se på vad som är en grön investering och vad som inte är det.

Enligt finansmarknadsministern är den nya EU-kommission tydlig med att man vill gå vidare och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten till 2050.

- Då kommer det att krävs betydligt större insatser från alla delar av samhället. Inte minst från den finansiella sektorn som behöver vara med och finansiera den här omställningen, sade Per Bolund.

Finansmarknadsministern menade att potentialen att höja ribban är stor och att vi från svensk sida bara har börjat. Det har tagits viktiga steg framåt på förvaltningssidan och när det gäller investeringsrådgivning, men agendan måste breddas. 

- Då tänker jag inte minst på kredit- och låneverksamheten där många upplever att transparensen fortfarande är bristfällig. Det behövs bättre insyn i hur det finansiella systemet ger krediter och till vilka verksamheter, sade han.

Enligt Per Bolund kommer regeringen att fortsätta att driva på och gör det gärna i dialog med branschen. Han hoppades att det finns en beredskap i den finansiella sektorn att svara upp mot de önskemål regeringen har och verkligen ta ytterligare steg framåt till exempel när det gäller kreditgivning och utlåning. Visar branschen inte den viljan har regeringen beredskap att ändra regelverken och skärpa lagstiftningen.

- Men om branschen själv visar ansvarstagande och går före så kanske det är ett steg som vi förhoppningsvis inte behöver ta, sade Per Bolund.

Ett annat budskap var att tillsynen kommer att behöva skärpas när det gäller klimatrisker. Per Bolund underströk att klimatet förändras runt omkring oss och att det är viktigt att ha med sig inte minst för att klara konkurrensen men också för att bibehålla den finansiella stabiliteten.

- Klimatrisker är någonting som måste lyftas upp högre på agendan. Finansinspektionen gör det i sin dagliga tillsyn men vi tror att det finns möjligheter att gå betydligt längre, sade han.

Per Bolund såg även stora behov av förändring när det gäller frågan om penningtvätt. Han betonade vikten av att behålla förtroendet för den finansiella sektorn och att visa att vi gemensamt tar utmaningen på allra största allvar.

- Vår förmåga att hantera de här utmaningarna har ifrågasatts. Det är ett ifrågasättande som undergräver förtroendet för bankerna men också för den svenska beslutsamheten att faktiskt hantera de här riskerna, sade han.

Med sig till Bankmötet hade Per Bolund ett färskt beslut från regeringen om att tillsätta en utredning som ska titta på hur informationsutbytet mellan banker och de myndigheter som ansvarar för penningtvättstillsynen ska underlättas. Ett initiativ som kommit från Bankföreningen.

Utredningen ska inte bara titta på möjligheterna att utbyta information utan också på de verktyg som finns tillgängliga i dag för att motverka penningtvätt och se om det behövs ytterligare åtgärder för att vara ännu mera effektiva. Per Bolund vill se över hela tillsynsverksamheten och säkerställa att bland annat Finansinspektionen har de muskler de behöver. Redan före årets slut kommer det också reformer som handlar om bättre återkoppling från Finanspolisen till bankerna på deras inrapporteringen av avvikande transaktioner. 

- Det är viktigt att även inom det här området jobba internationellt. Nu kommer EU-kommission att lyfta frågan om hur samarbetet kan förbättras på EU-nivå, för att gemensamt kunna motverka penningtvätt, sade Per Bolund.

Sist i sitt anförande tog Per Bolund upp frågan om något som Bankföreningen länge har efterfrågat, nämligen ett bostadsrättsregister. Den frågan ska behandlas inom den utredningen som regeringen tillsätter om bättre information om hushållens tillgångar och skulder, sa han.   

Text: Mikael Gianuzzi

 

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 9