EU-kommissionen reviderar kapital- och likviditetsregler

■ Förändringsförslagen är omfattande och berör flera områden i nuvarande regelverk. De grundar sig i stor utsträckning på globala standarder framtagna framförallt av Baselkommittén, men vissa av förslagen härrör från EU-kommissionens egen översyn av gällande EU-regelverk.

Nästa steg är att förslagen behandlas i EU:s lagstiftningsförfarande, det vill säga att ministerrådet och EU-parlamentet ska komma överens om en slutlig formulering av reglerna.

För banksektorn är några av de viktigaste förslagen:

Bruttosoliditet

Ett bindande bruttosoliditetskrav på 3 procent föreslås. Bruttosoliditet, leverage ratio på engelska, är ett icke riskkänsligt kapitalkrav, det vill säga bankens kapital i förhållande till bankens totala exponering (utlåning, derivat, statspapper etc) oavsett risk. Kravet är helt nytt och ska gälla parallellt med de nu gällande riskkänsliga kapitalkraven. Eventuellt kommer det även att ställas krav på att banker som identifierats som globalt systemviktiga ska ha ett högre bruttosoliditstskrav. Bland de svenska bankerna är Nordea identifierad som globalt systemviktig.

Total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC)

Förslaget innebär att banker som är identifierade som globalt systemviktiga ska ha kapital och vissa skulder som kan användas till förlusttäckning och återställande av kapitalbasen om banken försätts i resolution.

Tillsynsmyndighetens extra krav på kapital (Pelare 2)

Förändringar föreslås som syftar till att harmonisera tillämpningen av de så kallade pelare 2-reglerna. Med pelare 2 avses tillsynsmyndigheters möjligheter att ställa krav på att en enskild bank ska hålla kapital utöver de minimikapitalkravsnivåer som följer av lag. EU-kommissionen föreslår att pelare 2 ska vara uppdelat i två delar, med krav respektive riktlinjer. I förslaget tydliggörs att kapitalkrav utifrån pelare 2 ska vara institutsspecifika och inte inkludera kapitalkrav för systemrisk.

Stora exponeringar

Förändringar i gällande regelverk föreslås som syftar till att förbättra bankernas möjligheter att absorbera förluster. Bland annat ska kapital av högre kvalitet än tidigare användas vid beräkning av gränsvärden för stora exponeringar. För banker som identifierats som systemviktiga sänks gränsen för hur stor en exponering får vara. Den europeiska bankmyndigheten EBA föreslås få mandat att analysera behovet av de undantag som finns nu. Det handlar bland annat om ett som har betydelse för svenska banker: undantaget gällande exponeringar över natten.

Krav på stabil nettofinansiering (NSFR)

Ett krav på stabil nettofinansiering (net stable funding ratio, NSFR) föreslås. Måttet definieras som ett förhållande mellan bankens tillgängliga stabila finansiering och kravet på stabil finansiering. Kravet uttrycks i procent och sätts som minimum till 100 procent. Syftet är att banken ska ha tillräckligt med stabil finansiering för att möta sina långsiktiga åtaganden.

Marknadsrisk

Nya regler för beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk föreslås. Marknadsrisker inkluderar sådant som ränte-, valuta- och råvarurisker. Förslagen innehåller ändrade regler för användning av interna modeller för marknadsrisk samt en ny schablonmetod som ersätter den befintliga. Resultatet blir en generell ökning av kapitalkraven. För att undvika att det uppstår en åtstramning av handeln med finansiella instrument inom EU föreslås att de nya bestämmelserna fasas in över flera år.

IFRS 9

Ett förslag läggs om hur de nya redovisningsstandarderna för kreditrisk, IFRS 9, ska fasas in i kapitaltäckningsregelverket. En infasningsperiod fram till och med 31 december 2023 föreslås.

Övrigt

Förslag har också kommit om förändringar i regelverket om motpartskreditrisk, exponeringar mot centrala motparter såsom clearinghus, utlåning till små och medelstora företag, modifierade regler för ränterisk, investeringar i fonder, rapportering och offentliggörande av information.

Publicerad den 13 december 2016