Europeiska banker behöver minska sina kostnader och antalet kontor

■ Vad behövs för att stärka EU:s ekonomi? Vilken roll spelar banksektorn för en starkare tillväxt och sysselsättning?

- Världsekonomin präglas av stor osäkerhet och det kan påverka situationen i Europa. För att främja ekonomins utbudssida behövs mer expansiv makroekonomisk politik och reformer för konkurrens och marknadsreglering. Penningpolitiken har hittills varit den enda expansiva makroekonomiska politik som gett något stöd åt återhämtningen. Nu behöver även andra politikområden komma med synliga bidrag.

- Det är också viktigt att stabilisera den europeiska banksektorn. För återhämtningen erfordras starka banker som kan öka kreditflödet till den reala ekonomin. För tillfället växer lånen till den privata sektorn endast med 2 procent om året. Vi behöver alltså stöd från banksektorn, och bankerna måste få bukt med problemen som påverkar deras låga lönsamhetsnivå.

Har ECB en tydlig ståndpunkt i den diskussion som förs i Baselkommittén om begränsningar i användningen av interna modeller? Ser ni några risker med ytterligare begränsningar i användningen av dessa?

- Generellt utgår vi ifrån att utöver de senaste justeringarna av Baselregelverket kommer kapitalkraven inte att höjas nämnvärt. Några begränsningar i användningen av interna modeller kommer att införas och dessa är berättigade. Den gemensamma uppfattningen är att de interna modellerna var överanvända före krisen, till exempel i avsaknad av tillräckliga data. Två studier som genomfördes av Europeiska bankmyndigheten och Baselkommittén visade en stor variation i riskvägda tillgångar mellan olika banker och olika länder, för samma portfölj. Studierna visade också att en betydande del av bankernas riskvariation drevs av olikheter i bankrutiner när interna modeller används, snarare än olikheter i risker i bankernas portföljer. Så några korrigeringar behövs och jag hoppas att vi kommer att kunna nå en överenskommelse i Basel.

Förutom alla de nya regleringarna och en svag europeisk ekonomi, vilka är de europeiska bankernas största utmaningar?

- Det är svårt att säga rent allmänt, men jag tror att det behövs en konsolidering bland europeiska banker. Vi måste få fler paneuropeiska banker och vi behöver fler bankgrupper som är mer konkurrenskraftiga inom investment banking. Europeiska banker har tappat mot amerikanska banker beroende på bristande konkurrenskraft.

- En annan svårighet är bankernas överkapacitet inom Europeiska unionen. Bankerna behöver minska sina kostnader avsevärt, vilket även betyder att de behöver minska antalet kontor. De behöver också hantera förändringen mot en mer digitalt baserad affärsmodell.

Hur tror ni att Brexit kommer att påverka de finansiella marknaderna och bankunionens utveckling?

- Bankunionen i sig kommer inte att påverkas speciellt mycket eftersom Storbritannien inte ingick i den från början. Dock torde konsekvenserna bli större för Storbritannien än för resten av EU. Vi kan till exempel förvänta oss att Londons betydelse som finanscentrum i Europa försvagas. Det beror också väldigt mycket på vilka beslut som internationella Londonbaserade banker fattar. De kanske kommer att omlokalisera verksamheten.

Vad är er åsikt om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM)? Har den varit lyckad? Vilka utmaningar ser ni för framtiden?

- Ja, jag tycker att den har varit framgångsrik. När SSM skapades 2014, bidrog det till en kapitalökning hos bankerna i euroområdet. Innan SSM:s verksamhet startade gjorde vi en fullständig bedömning av de berörda bankernas stabilitet och krävde högre kapitalnivåer, även om bankerna redan hade börjat stärka sin kapitalställning inför bedömningen. Så balansräkningarnas stabilitet har blivit mycket bättre.

- Det är dock mycket kvar att göra. Trots SSM finns det fortfarande alltför många alternativ och handlingsutrymmen på nationell nivå som inte medverkar till en komplett och enad bankmarknad. Vi behöver harmonisering för att kunna slutföra projektet med bankunionen.

Text: Pär Krause

Publicerad den 13 december 2016