Klimatfrågan allt viktigare

■ Finansmarknadsminister Per Bolund tog avstamp i de stora händelser som varit under året: klimatavtal i Paris, Storbritannien som beslöt lämna EU och Donald Trump vald till president i USA. Den dag Storbritannien verkligen går ur EU förlorar Sverige en viktig allierad i EU-arbetet, sa han och fortsatte:

- Sverige kommer efter Brexit att vara ett av få länder som har en stor och stark finansiell sektor, men som står utanför eurozonen. Det kan bli aktuellt för Sverige att ta på sig ledartröjan när det gäller att värna de intressen som är viktiga för länder utanför bankunionen. Den finansiella regleringen ska utgå från hela EU, inte bara från eurozonen.

Utvidgar mandatet

Vad gäller den svenska bankmarknaden, klarar sig svenska banker bra i internationell jämförelse, konstaterade han. Samtidigt fortsätter hushållens höga skuldsättning vara en risk för ekonomin. I slutet av oktober kom regeringen, allianspartierna och vänsterpartiet överens om att utvidga Finansinspektions mandat gällande makroåtgärder; ett lagförslag väntas under vintern. De åtgärder som Finansinspektionen sedan föreslår ska dock passera regeringen för ett godkännande.

- Lagstiftningen ska träda ikraft under 2018. Det ger tid till att utvärdera de åtgärder som har vidtagits, nu senast amorteringskravet, och se vilka effekter de får på lite längre sikt, sa Per Bolund.

Angående förslagen som dryftas i Baselkommittén just nu, sa han att regeringens utgångspunkt är att kapitalkraven fortsatt ska vara riskbaserade. Klimatfrågan blir allt viktigare för den finansiella marknaden, noterade finansmarknadsministern. Både Europeiska systemriskrådet, ESRB, och G20 har tagit fram rapporter om vilka systemrisker för finansmarknaden som ett förändrat klimat kan innebära. I Sverige uppmuntrar regeringen Finansinspektionens förslag att bankerna ska analysera hur klimatförändringar påverkar verksamheten genom så kallade scenarioanalyser, och hoppas att bankerna börjar göra sådana redan 2017.

På tal om kritiken mot den extra löneskatt på finanssektorn som regeringen föreslår, sa Per Bolund att regeringen lägger stor vikt vid remissvaren, och lovade ta hänsyn till konstruktiva synpunkter. Att skatten går stick i stäv med idén om Stockholm som finanscentrum ville han inte kännas vid, utan påtalade att det finns länder som håller på att införa en annan typ av skatt på finanssektorn - Financial Transaction Tax eller FTT. Sverige skulle inte sticka ut med en extra skatt på finanssektorn, ansåg han.

Inför begränsningar

Stefan Ingves, riksbankschef och ordförande i Baselkommittén, berättade i sitt anförande om det pågående arbetet med att slutföra revideringarna av Basel 3. Baselkommittén diskuterar förslag som att begränsa bankernas möjlighet att använda interna modeller för att beräkna risk, bland annat genom att införa kapitalgolv.

Förändringarna görs för att öka trovärdigheten för regelverket, enligt Stefan Ingves. Den frihet som finns i användningen av de interna modellerna idag, har gjort att riskvikterna har varierat för mycket mellan olika banker och olika länder, anser Baselkommittén.

Trots att syftet med förändringarna inte är att öka kapitalkraven, kan det bli så, särskilt för de svenska bankerna som generellt har låg risk i sin kreditgivning. Det bekymrar dock inte Stefan Ingves.

- Samhällsnyttan av att öka kapitalet i bankerna kan man nästan alltid räkna hem i termer av BNP, sa Stefan Ingves som anser att bankerna inte behöver ha lika höga avkastningskrav för att attrahera investerare, i och med att riskerna i banksektorn sjunker med högre kapital.

På frågan om Sverige borde ha en egen position när de nya Baselreglerna ska bli EU-lagstiftning, svarade han att han inte talar för Sverige i det här sammanhanget, utan som Baselkommitténs ordförande.

Publicerad den 13 december 2016