Nya regler för könsfördelning medför dubbla krav

■ Regeringen vill minska obalansen mellan könen i börsbolagens styrelser, och uppmanade för några år sedan företagen att själva aktivt arbeta för att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent av styrelseledamöterna. Tiden som företagen fick på sig var fram till våren 2016. Även om utvecklingen har gått i rätt riktning uppnåddes inte målet helt. Fördelningen blev 68 procent män och 32 procent kvinnor i styrelserna efter bolagsstämmorna 2016.

Regeringen har därför gått vidare med ett förslag till ändringar i aktiebolagslagen som sätter 40 procent av vardera kön som miniminivå. Arbetstagarrepresentanter och andra styrelseledamöter som inte utses av bolagsstämman föreslås inte omfattas av lagkravet. Enligt förslaget får företagen på sig fram till årsstämmorna 2019 att uppnå detta.

Uppfyller inte företaget lagkravet ska Bolagsverket kunna utdöma en sanktion på mellan 250 000 och 5 miljoner kronor, beroende på företagets storlek.

Samtidigt arbetar näringslivets självregleringsorganisation, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, också med frågan och har en uttalad ambitionsnivå att nå målet för samtliga börsbolag 2020.

Bankföreningen är en av dem som har besvarat regeringens remiss:

- Vi ställer oss bakom målet för regeringens jämställdhetspolitik. I de banker som handlas på börsen, är könsfördelningen redan i paritet med regeringens förslag. Men vi ifrågasätter rimligheten av att införa lagreglering då frågan redan regleras i såväl koden för bolagsstyrning för samtliga företag, som i Finansinspektionens föreskrifter för bankerna. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har ökat och det finns en stark ambition att nå målet 2020. Dessutom avviker inte den fastlagda tidshorisonten nämnvärt från målet för självregleringen. Inskränkningar i ägarnas möjlighet att påverka hur deras investeringar ska förvaltas måste analyseras mycket noga och vägas mot de åtgärder som marknaden genom självregleringen vidtagit, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen.

Mer långtgående krav på banker

Sedan tidigare regleras bankstyrelsernas sammansättning i Finansinspektionens föreskrifter där kraven på mångfald dessutom är mer långtgående. Finansinspektionen har tillsyn över att kraven efterlevs.

- Om man inför ett lagkrav kommer banker att underställas dubbla regler. Konsekvenserna av det har regeringen inte gjort någon analys av. Inte heller vad risken för dubbla sanktionsåtgärder kan medföra. Går man vidare med förslaget, vill vi att det görs en betydligt bättre analys av konsekvenserna, säger Åsa Arffman.

Även i EU kan det bli aktuellt med minimikrav på könsfördelning i styrelsen för börsnoterade företag. EU-kommissionen publicerade 2012 ett förslag med krav om minst 40 procent av vardera könet senast 2020 . Förhandlingarna har dock stoppats upp i rådet, av en så kallad blockerande minoritet.

Publicerad den 13 december 2016