Vd-ord

■ Det är nu mer än åtta år sedan Lehmankraschen. Den ekonomiska nedgången i Sverige 2008–2009 blev djup. Men återhämtningen kom snabbt och på det hela taget klarade sig den svenska ekonomin igenom finanskrisen bra. Sammantaget har vi på många sätt haft en mer gynnsam ekonomisk utveckling än de allra flesta länder i vår omvärld under de senaste åren.

Finanskrisen blev startskottet för en omfattande global regleringsvåg av de finansiella marknaderna. De nya regleringarna har minskat riskerna och ökat motståndskraften i det finansiella systemet, inte minst bland bankerna. I övriga Europa dras dock fortfarande många banker med problem.Så kallade dåliga krediter dröjer sig kvar i balansräkningarna och kostnaderna är för höga, vilket påverkar lönsamheten och möjligheten att låna ut pengar negativt.

De svenska bankerna står i många avseenden i en klass för sig med små kreditförluster, låga kostnader och god lönsamhet. Sverige har samtidigt ett av världens strängaste regelverk för kapitaltäckning, till följd av de särkrav som Finansinspektionen har tillfört med regeringens goda minne. De svenska bankerna är därmed bäst kapitaliserade i Europa och klarade också EBA:s stresstest bättre än andra banker i EU.

Baselkommittén gör för närvarande en översyn av sitt kapitaltäckningsregelverk, ett arbete som är tänkt att avslutas i januari nästa år. Ytterligare välbehövliga steg för att stärka det globala banksystemet kommer att tas. Samtidigt kan delar av de föreslagna åtgärderna komma att slå hårt mot svenska banker och svensk ekonomi.

Syftet med förändringarna är att förenkla och harmonisera metoderna för kapitaltäckning. Blir förenklingarna alltför grovkorniga, genom bland annat trubbiga riskviktsgolv, kommer regelverket tyvärr inte längre avspegla den globalt sett låga kredit risken i svenska bankers utlåning.

De svenska bankerna kommer då bli tvingade att hålla väsentligt mer kapital än tidigare. I sin förlängning sätter detta en kraftig press uppåt på företagsräntorna, samtidigt som tillgången på krediter dämpas. Inför slutförhandlingarna i Basel är det därför viktigt att svenska och europeiska förhandlare håller fast vid att riskvikts golv inte bör införas i det nya regelverket. I denna fråga har de vårt fulla stöd.

Under de närmaste åren kommer den ekonomiska utvecklingen antagligen att fortsätta präglas av olika typer av politiska risker i vår omvärld. Senast nästa höst avgörs det också om det kommer att införas en extra löneskatt på 15 procent för alla som jobbar med bank-, finans- och försäkringstjänster.

Dessutom förs det diskussioner om att införa skuldkvotstak för bankernas utlåning till sina hushållskunder. Restriktiva skuldkvotstak skulle kunna innebära att hushållens tillgång till krediter blir mer reglerad än i början av 1980-talet.

Det saknas alltså inte utmaningar för Bankföreningens påverkansarbete under kommande år.

Med önskan om en god och vit jul,

Hans Lindberg
vd, Svenska Bankföreningen