”Nu om någonsin har banksektorn en viktig roll att spela”

Bland gästerna fanns finansmarknadsminister Åsa Lindhagen, Fossilfritt Sveriges nationella samordnare Svante Axelsson och vice riksbankschef Anna Breman, samt representanter för banker, företag och Finansinspektionen.

I sitt inledningsanförande konstaterade Johan Torgeby, vd för SEB och Bankföreningens ordförande, att bankerna har en stor uppgift att fylla i klimatomställningen.

- Det behövs minst 3 000 miljarder euro för industrin och samhället av privat finansiering fram till 2027 för den klimatfärdplan som EU ser framför sig ska ske. Så är det någonsin vi har sett ett tillfälle när banksektorn kan spela en viktig roll så är det nu, sa han.

- Tittar du på stora industriella företag är de otroligt framåtlutade. De behöver hjälp med rådgivning för att ställa om fortare och tillgång till rätt kapital. Institutionella investerare vill ha tillgång till hållbara investeringsprodukter. Båda sidors efterfrågan anser jag är större än det utbud som banksystemet har. Här har bankerna en uppgift att se till att hållbara finansieringslösningar kommer på plats.

Finansiella risker
Första gästtalare var Åsa Lindhagen, finansmarknadsminister, som passade på att bjuda in till rundabordssamtal om finansbranschens klimatarbete i höst.

- Finansmarknaden och bankerna har en oerhört viktig roll att spela i omställningen av samhället. Pengar är makt, sa hon och påpekade att klimatförändringar dessutom i allt högre grad leder till finansiella risker.

- Ett mycket viktigt arbete framöver är att bli bättre på att bedöma hållbarhetsrisker. Finansinspektionen har i sin hållbarhetsrapport nyligen lyft hur internpris på koldioxid kan hjälpa företag att ställa om och underlätta för finansiella företag att bedöma om ett bolag har förutsättningar att klara omställningen.

Som redan existerande exempel på företag som fått problem i omställningen nämnde hon kolkraftverk som fått lägga ner när priset på koldioxid i EU gått upp.

- Då ser vi också kraften i att prissätta på rätt sätt. Att styra pengar från icke hållbara verksamheter till hållbara är en enorm kraft, sa Åsa Lindhagen.

Panelsamtalet som följde tog sig an många olika aspekter: rapporteringskraven, koldioxidskatt och grön investeringsbank var några av dem.

Att fossila produkter är billigare än fossilfria har förts fram som ett hot mot omställningen. En lösning som föreslagits är en global koldioxidskatt. Vad gör regeringen för att få en sådan skatt till stånd?, frågade moderatorn finansmarknadsministern, som dock bedömde att en sådan skatt är orealistiskt i det korta perspektivet.

- Det finns starka krafter som stretar emot, konstaterade hon. Vi måste göra det som går att göra här och nu för att möta klimatkrisen, sa hon.

Villkor för att lyckas
Enligt Svante Axelsson, nationell samordnare på statliga Fossilfritt Sverige, har många industrier kommit förbi frågan om koldioxidskatt.

- Det spännande är att de här 22 färdplanerna (för klimatarbetet i olika branscher, red) inte har koldioxidskatt som villkor för att lyckas med att bli fossilfria i Sverige, sa han.

I stället är det kundefterfrågan som styr, och det råder råvarukrig i världen för att få tag på fossilfritt, vilket gör att många företag är villiga att gå in som finansiärer när leverantören ställer om, för att säkra sin tillgång, berättade han.

- Vi ser alltså ett antal nya logiker där de kommersiella krafterna springer före. Fossilfrihet är grunden för konkurrenskraften. Det gör att vi kan klara oss även utan drömscenariot med koldioxidskatt, sa han.

Även Catharina Sahlstedt Belfrage, hållbarhetschef på Handelsbanken, såg krafter som får saker att hända ändå:

- EU Green Deal kommer med andra typer av regelverk som ska se till att det sker något i realekonomin. Taxonomin är ytterligare en kraft. Så det finns absolut ingen anledning att sitta på händerna och vänta.

Enligt Anna Breman från Riksbanken är det vetskapen om svårigheterna att komma framåt politiskt med koldioxidskatt som gjort att de stora aktörerna i världen nu fokuserar på reglerings- och rapporteringssidan.

Just rapporteringen av klimatdata var en av frågorna som engagerade paneldeltagarna.

- Det är väldigt mycket transparens- och rapporteringsregler. Att göra de här enorma klimatanalyserna som kan krävas i enlighet med taxonomiregelverket, kräver en otroligt stor kompetens. Det kommer inte att gå för mindre företag och näringsidkare, sa Martin Kihlberg, chefsjurist och hållbarhetschef på Landshypotek. Där måste vi hitta gemensamma stöd för att lösa rapporteringsfrågan, och hjälpas åt - bankbranschen, branschorganisationerna och myndigheterna.

Skapa informationskedja
Brist på data, brist på verktyg, brist på standardisering var något som Karin Lundberg, chef för Finansinspektionens bankavdelning, hört sägas från bankerna.

- Det är lite spretigt just nu, men det betyder bara att vi alla behöver göra mycket mer. Vi måste ta initiativ tillsammans för att skapa den här informationskedjan. Vi måste börja göra - så lär vi oss. På Finansinspektionen har vi jobbat med olika verktyg för att lära oss att mäta klimatrisker, sa hon.

- Bankerna måste hitta sätt att bidra till att de också kan bedöma risk i de små och medelstora företagen. Vi kommer inte att kunna acceptera att vi har så dålig kontroll över klimatrelaterade risker som vi har idag, för det är en risk mot hela det finansiella systemet, sa Anna Breman, vice riksbankschef.

Fossilfritt Sverige har nyligen lämnat ett antal klimatrelaterade förslag till regeringen, bland annat att skapa en statlig grön investeringsbank genom att utveckla statliga Svensk exportkredit, SEK. Tanken på en specialiserad bank vann gehör hos Henrik Henriksson, vd på stålbolaget H2 Green Steel.

- Jag gillar den idén. Jag tror att en specialistapproach skulle kunna accelerera omställningen. Kommer man in med sina specifika frågor och blir bemött av ett system som jobbar med en ofantlig bredd, då är det svårt att få det rätta stödet, sa han och hänvisade till de svårigheter att få kapital han sett hos underleverantörer.

Bankföreningens vd Hans Lindberg satte förslaget att ge 20 miljarder kronor till en sådan statlig investeringsbank i relation till de 120 miljoner kronor som bankerna kan tvingas avsätta i kapital om Basel 4 implementeras med det föreslagna riskviktsgolvet.

Lyssna på Bankföreningens klimatwebbinarium den 20 maj 2021

Publicerad den 1 juni 2021