Jérôme Monsenego: ”Riskskatten sannolikt i strid med statsstödsreglerna”
Regeringens förslag till bankskatt kan strida mot EU:s statsstödsregler, vars grundregel är att företag i en jämförbar situation ska behandlas lika. Om EU-kommissionen tar upp förslaget till bedömning är en knäckfråga just den om jämförbarheten, anser Jérôme Monsenego, professor i internationell skatterätt vid Stockholms universitet, som på Bankföreningens uppdrag har analyserat regeringens förslag till bankskatt i förhållande till EU:s statsstödsregler.
Jérôme Monsenego har undersökt den aspekt av förslaget som handlar om tröskelvärdet, det som innebär att kreditinstitut som har skulder under 150 miljarder kronor inte berörs av skatten, medan de som har skulder över det får betala.
Regeringen har själv uppgett att den ska anmäla sitt förslag till EU-kommissionen.
- Det finns en anmälningsplikt och ett genomförandeförbud som gör att en medlemsstat inte utan godkännande av EU-kommissionen får införa en skatteregel som kan strida mot statsstödsreglerna, säger Jérôme Monsenego.
Om EU-kommissionen tar upp skatteförslaget till bedömning skulle den följa en etablerad metod i flera steg.
- Den går ut på att undersöka om det blir en differentierad beskattning mellan två kategorier av kreditinstitut som befinner sig i en jämförbar situation. Det är ganska uppenbart att det blir två kategorier, de som omfattas och de som inte omfattas av skatten. Följdfrågan blir om de här två kategorierna är i en jämförbar situation eller inte. Om det är helt olika typer av företag får man ha olika beskattningsregler. Men om de är jämförbara blir det svårare att införa en differentierad beskattning.
Enligt Jérôme Monsenego är just frågan om jämförbarhet svårast att bedöma.
- I promemorian försvarar regeringen idén om att de två kategorierna befinner sig i olika situationer, men går ganska snabbt igenom den här komplexa frågan.
Som skäl uppger regeringen att risken att staten uppbär så kallade indirekta kostnader vid en finansiell kris, skulle vara väsentligt högre vad gäller större kreditinstitut. Efter att ha tittat på tidigare praxis i EU-domstolen, tycker dock Jérôme Monsenego att kreditinstituten i det här fallet snarare befinner sig i en jämförbar situation.
- För att kreditinstituten eventuellt ska vara i olika situationer behöver det bevisas att de kan orsaka helt olika typer av risker för staten. Men det är inte så att det finns en klar linje mellan kreditinstitut som kan leda till en risk för staten och de som inte kan leda till en sådan risk. Risken verkar snarare öka i takt med ett kreditinstituts storlek.
Som exempel tar han två kreditinstitut, ett med skulder på 140 miljarder kronor och ett med 160 miljarder. Det första ska enligt förslaget betala 0 i skatt, det andra 96 miljoner år 2022 (skatten blir därefter högre eftersom skattesatsen höjs från 0,06 procent till 0,07 procent). Det saknas en objektiv förklaring till behovet av en tröskel, och till själva nivån 150 miljarder, konstaterar han.
- Man kan undra varför det är just den siffran.
Han påpekar att det dessutom finns olika instrument i form av EU-regler om kapitaltäckning och resolutionsförfarande, som minimerar risken för staten.
- Så argumentet att de större kreditinstituten skulle skapa en väsentlig risk, men att mindre inte skapar någon risk alls är inte övertygande. Det finns i alla fall inget objektivt motiv till en sådan här skillnad.
Sammantaget leder detta Jérôme Monsenego fram till slutsatsen att de två kategorierna – kreditinstitut på var sida om tröskelvärdet 150 miljarder kronor – borde anses vara i en jämförbar situation.
Om de skulle befinna sig i en jämförbar situation skulle följdfrågan vara om en differentierad beskattning går att rättfärdiga baserat på skattens så kallade inre logik. Något sådant skäl har regeringen inte angivit , konstaterar Jérôme Monsenego. Det finns också en risk att olikbehandlingen, mellan kreditinstituten som beskattas respektive inte beskattas, anses gå utöver vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet med riskskatten. Det gör att han anser att den föreslagna riskskatten sannolikt strider med statsstödsreglerna.
Fakta om regeringens förslag till bankskatt
18 november 2020