Sammanställning av remissvar på regeringens förslag till bankskatt

Flera remissinstanser noterar den lösa kopplingen mellan det föregivna motivet och skattens utformning. Många ser brister i själva utformningen av skatten, med diffusa eller uteblivna beskrivningar av viktiga kriterier, problematiska avgränsningar och oönskade konsekvenser. Den potentiella konflikten med EU-rätten är något som också tas upp.

Finansinspektionen - AVSTYRKER

Finansinspektionen ifrågasätter regeringens motiv och skriver bland annat: ”De uppgivna bristerna i det finansiella regelverket effektivitet preciseras inte utan används endast som ett argument för den föreslagna skatten. Det framgår heller inte hur de förväntade intäkterna från skatten förhåller sig till de befarade kostnaderna eller att skatten förväntas bidra till att sänka dessa.”

Om regeringen bedömer att riskerna i banksystemet är för stora, anser Finansinspektionen att de styrmedel som redan finns i det finansiella regelverket ska användas, eftersom de bidrar till finansiell stabilitet, till skillnad från den föreslagna skatten.

Även i själva utformningen av skatten finns det brister, tycker Finansinspektionen. Skulder i absoluta tal är ett dåligt mått på risken i en bank, och därmed kostnaden den antas orsaka vid en finansiell kris, skriver myndigheten och preciserar: ” En bank som utöver stora skulder (i absoluta tal) har ett stort eget kapital är således mer motståndskraftig än en med litet kapital.”

Finansinspektionen ser dessutom en risk att skatten får banker att flytta verksamhet från den svenska delen eller att den redovisas på ett mindre rättvisande sätt, till nackdel för finansiell stabilitet och tillsyn.

Myndigheten hittar också en motsägelsefull skrivning i förslaget, nämligen att det är banker som förmår att försörja samhället med krediter som ska beskattas.

Att banker har sådan förmåga brukar anses främja den finansiella stabiliteten i en kris, påpekar Finansinspektionen, och skriver att de åtgärder som myndigheten har vidtagit under coronakrisen just syftat till att öka denna förmåga hos bankerna. Skatten skulle motverka Finansinspektionens åtgärder.

Riksbanken -AVSTYRKER UTFORMNINGEN

Det är visserligen rimligt att kreditinstitut betalar mer till staten än de redan gör för att hantera kriser, anser Riksbanken, men skatten som regeringens föreslår är inte tillräckligt starkt kopplad till risktagande. Skatten bör utformas så att bankerna ges incitament at minska sitt risktagande genom att skatteuttaget avspeglar deras absoluta risktagande, inte bara storleken på deras skulder, skriver Riksbanken.

Den noterar dessutom att pengarna som kommer in till staten från skatten inte är öronmärkta för att hantera finanskriser. ”För att förslaget ska förstärka statens möjligheter att hantera problem i den finansiella sektorn måste inbetalningar underlätta för staten att snabbt kunna stödja kreditinstituten finansiellt, exempelvis genom att ta upp lån på kapitalmarknaderna, den dag då det eventuellt skulle krävas. Därför anser Riksbanken att ökade inbetalningar från kreditinstituten (via avgifter eller skatter) bör fonderas för detta ändamål”, skriver Riksbanken i remissyttrandet.

En fördel med skatten är att den minskar den skattefördel som Riksbanken anser att lånat kapital har idag, jämfört med eget kapital.

Riksgälden - BETÄNKLIGHETER UR ETT STABILITETSPERSPEKTIV

Riksgälden anser att utformningen av skatten har negativa konsekvenser på stabiliteten, inte minst för att skatten inte tar hänsyn till hur riskfylld en banks verksamhet är. När krediter med hög och låg risk beskattas på samma sätt, ökar incitamenten att styra kreditgivningen mot mer riskfyllda krediter, befarar Riksgälden. 

Riksgälden beskriver också de skyddsvallar som redan finns i form av regler för kapitaltäckning och resolution och öronmärkta fonder, som skyddar staten från kostnader om det blir kris i finanssektorn. 

Skatten kan också göra att kreditgivning flyttar från skattskyldiga till icke skattskyldiga banker (utländska banker, banker med skulder under 150 miljarder kronor eller kreditgivare som inte är banker), som är mindre reglerade, och som svenska myndigheter inte har några tillsyns- eller krishanteringsbefogenheter över. 

Finansförbundet - AVSTYRKER

Skatten riskerar att allvarligt drabba sysselsättningen i finansbranschen, skriver Finansförbundet och hänvisar till Bankföreningens beräkningar. Bankernas kostnader för skatten motsvarar lönekostnaden för cirka 6000 arbetstillfällen, eller 7 procent av alla finansanställda. 

På grund av konkurrensen mellan de finansiella aktörerna bedömer Finansförbundet att det är svårt för de skattskyldiga bankerna att kompensera för kostnaden genom att höja räntan. Men: ” Även om endast 50 procent av den ökade kostnaden tas på lönekostnaden motsvarar det drygt 3 000 arbetstillfällen. Det anser Finansförbundet inte kan kallas för en försumbar effekt utan det är en mycket negativ konsekvens av riskskatten.” 

Finansförbundet anser också att skatten som den är utformad skulle snedvrida konkurrensen och riskera att skada den finansiella stabiliteten.

Vad gäller motiveringen till skatten, noterar Finansförbundet att regeringen verkar bortse från de åtgärder som har gjorts för att minska statens kostnader för finansiella kriser, i form av regler för kapitalkrav och resolution. 

Näringslivets skattedelegation + Svenskt näringsliv – AVSTYRKER

Näringslivets skattedelegation, som svarat på remissen för Svenskt Näringslivs räkning, anser att motiv saknas för skatten. Regelverket är tillräckligt robust och avsevärda reserver att använda vid en finanskris finns redan.

Gränsen för vilka som ska omfattas av skatten är dessutom godtyckligt satt, anser Näringslivets skattedelegation vidare. 

Den allvarligaste kritiken är dock att skatten riskerar leda till högre räntor, vilket får en negativ effekt på tillväxt och sysselsättning. Det skulle förlänga och fördjupa lågkonjunkturen i en tid av ekonomisk tillbakagång av historiska mått på grund av pandemin. 

Advokatsamfundet – AVSTYRKER 

Advokatsamfundet vill inte ställa sig bakom promemorian i sin nuvarande utformning.

Advokatsamfundet saknar tillräcklig kvantitativ konsekvensanalys. Motiven är inte tillräckligt utvecklade vad gäller urvalet skattskyldiga eller varför beskattningen ska ske med utgångspunkt i kreditinstitutens skulder. 

Advokatsamfundet konstaterar också att lagförslaget innehåller ett stort antal odefinierade begrepp som riskerar skapa osäkerhet om vad som gäller, och anser att regeringen inte tillräckligt utrett om förslagets förenlighet med EU-rätten. 

Kommuninvest – VILL INTE OMFATTAS

Kommuninvest ägs av kommuner och regioner som har gått samman i syfte att få bättre finansieringsmöjligheter för sina investeringar, genom lägre räntor och säker tillgång även i tider av finansiell instabilitet. Kommuninvest är ett av de kreditinstitut som regeringen vill beskatta enligt förslaget.  

För kommunsektorn skulle det innebära ökade kostnader med närmare 400 miljoner kronor från och med 2023, skriver Kommuninvest och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, i sitt gemensamma remissvar. Pengar som skulle gått till välfärdsinvesteringar (sjukvård, skola etc).  

Främst skulle det drabba mindre och medelstora kommuner och regioner, eftersom de större kan börja låna upp själva på finansmarknaden. Egen upplåning skulle nämligen inte omfattas av skatten, men nackdelen med den är att den är mer riskfylld än lån via Kommuninvest. ”Förslaget innebär tvärtemot intentionerna (…) ökade risker vid finansiella kriser”, skriver Kommuninvest och SKR i sitt remissvar. 

”Varför ska kommuner och regioner satsa tid och resurser på att bygga upp viktiga och välfungerande samverkansformer om staten är beredd att skjuta den aktuella samverkanssatsningen i sank?”, frågar sig Kommuninvest och SKR.  

Skatteverket – SYNPUNKTER

Skatteverket anser att det saknas en uppskattning av de indirekta kostnader i en kris som regeringen hänvisar till, och var de i så fall skulle uppstå. ”Om de indirekta kostnaderna inte kan uppskattas är det oklart huruvida riskskatten med föreslagna skattesatser täcker (eller inte täcker) dessa kostnader.” 

Det förklaras heller inte varför stabilitetsfonden inte kan anses vara tillräcklig för att stödja det finansiella systemet och andra indirekta kostnader.

Dessutom saknas en kvantitativ uppskattning av konsekvenserna för hushållen, anser Skatteverket. 

Svensk Exportkredit - SYNPUNKTER

Det statliga exportfrämjande bolaget Svensk exportkredit, som också skulle omfattas av skatten skriver: 

”Den föreslagna riskskatten skulle enligt bolagets bedömning fördyra det svenska exportkreditsystemet i jämförelse med motsvarande system i de viktigaste konkurrentländerna”, vilket skulle ge en ”konkurrensnackdel för svensk exportnäring i jämförelse med internationella konkurrenter”.

Konjunkturinstitutet - DELVIS POSITIV

Förslaget har flera fördelar, anser Konjunkturinstitutet. En är att det bidrar till ökad konkurrens på bankmarknaden genom att sannolikheten att mindre kreditinstitut konkurreras ut blir mindre.

Det skulle också öka bankernas upplåning via nedskrivningsbara skuldinstrument, vilket underlättar resolution. 

Ytterligare en fördel, enligt Konjunkturinstitutet, är att om skatten höjs för banker kan den sänkas för andra. 

Konjunkturinstitutet ser dock också nackdelar med att införa en sådan skatt som regeringen föreslår: snedvridning av konkurrensen, mindre stordriftsfördelar vilket medför effektivitetsförluster, ökad inofficiell låneförmedling. 

Konkurrensverket - INGA INVÄNDNINGAR

Ökad konkurrens är också något som Konkurrensverket ser som en möjlig följd av den föreslagna skatten. Bankerna som inte träffas av skatten skulle utgöra ett konkurrenstryck, under förutsättning att de erbjuder lägre räntor och att fler kunder då byter bank. 

Konkurrensverket tycker dock att skatten behöver utvärderas efter ett tag, eftersom det finns frågetecken kring effekterna av att skatten bara omfattar vissa banker. 

Landsorganisationen, LO - TILLSTYRKER

LO, Landsorganisationen, anser att banker är underbeskattade och utgör en risk för den ekonomiska stabiliteten i Sverige. 

Skatten ”skulle ge större banker möjlighet att bidra till att finansiera de ekonomiska skador sektorn vid en kris riskerar att orsaka”, skriver LO i sitt remissvar.

Foto: pinkomelet

 

Publicerad den 4 december 2020