Ulf Bernitz: ”Skatten strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler”

- EU:s statsstödsregler går bland annat ut på att skatter ska ha en neutral utformning och inte slå på olika sätt i förhållande till företag som är i samma situation. Regeringens så kallade riskskatt slår ojämnt; den träffar bara företag som har över 150 miljarder kronor i skulder. Kreditinstitut som inte når upp till skuldtröskeln slipper skatten, som är ganska hög.

Nästa fråga blir enligt Ulf Bernitz, om det skulle finnas en motivering till skatten som skulle göra den godtagbar fastän den drabbar ojämnt. I regeringsförslaget lyder motiveringen att stora banker representerar större risk, och därför potentiellt kan kosta samhället mer än mindre banker. Det skulle därför vara befogat med en extra skatt på dem. Men EU har redan regler för hur finansiering av kostnader för eventuella kriser i det finansiella systemet får gå till.

- Det finns en särskild ordning för resolution, när banker går i konkurs, och stora reserver avsatta för det. Det betalar redan alla banker en ganska kraftig resolutionsavgift till för att bygga upp fonder. Det finns också andra buffertar inbyggda. Så motiveringen att de stora bankerna skulle representera någon speciell risk håller inte. När man har en EU-ordning med resolution för att ta hand om banker som hamnar i en konkursmässig situation, då är det till den man ska hålla sig.

I pressmeddelandet skrev regeringen att den planerar att använda pengarna som kommer in till statskassan från skatten till ökade försvarsanslag.

- Att pengarna ska gå till försvaret framgår inte på minsta sätt av förslaget. Det är inte alls den motivering man för fram. Det är många som undrar om förslagets motivering, om den överhuvudtaget är äkta eller om det snarare är att man behöver få in mer pengar. Regeringen är skyldig att anmäla förslaget till EU-kommissionen och där kan man inte komma med att pengarna ska gå till något helt annat. Det är något som skaver i hela upplägget.

Att regeringen måste anmäla förslaget till EU-kommissionen beror bland annat på att det inte bara påverkar den inhemska marknaden utan även konkurrensen på den inre marknaden.

- De stora svenska bankerna har mycket verksamhet utanför Sverige, inte minst har man utlåning till svenska företag som är verksamma världen runt, Ericsson till exempel. Men utländska banker som lånar till svenska företag ligger utanför skatten såvida de inte låter det gå via en svensk filial.

Vad tycker du om gränsen man har satt för att omfattas av skatten, i det här fallet 150 miljarder kronor i skuld?

- Jag uppfattar gränsen som väldigt godtycklig. Det finns ingen motivering i förslaget hur man har kommit fram till den. Även lite mindre banker kan ställa till med mycket trassel om de skulle gå omkull. I finanskrisen 2008 var det Carnegie bank som behövde räddas. Den var mindre, men det skulle bli väldigt stora konsekvenser av en konkurs.

Om det tas upp av EU-kommissionen, vilka kriterier måste vara uppfyllda för att det ska vara otillåtet statsstöd?

- Det man framför allt kommer att se på är om gränsdragningen är förnuftig, mellan de som blir skattskyldiga och de som inte är det. Sedan kommer man nog också att titta på den allmänna motiveringen - att det ska täcka någon form av framtida krisåtgärder, och vad man menar med det.

Ulf Bernitz konstaterar att det här är tredje gången regeringen försöker med en extraskatt på banker.

- Först var det ett förslag till bankskatt (baserad på kostnaden för bankanställdas löner, red), sedan var det ett förslag till väldigt höga resolutionsavgifter som inte gick vidare. Nu kommer man igen med ett tredje upplägg, men i grund och botten handlar det om samma sak, att man vill dra in mer pengar till staten.

Se Bankföreningens remissvar om bankskatten här

13 november 2020