"Begränsa inte bankernas möjlighet att stötta återhämtningen"

Hur mår de svenska bankerna?

- De svenska bankerna mår bra. Vi har ju väldigt välskötta banker i Sverige; de har bra kapitalisering, mycket bättre än bankerna ute i Europa; och de är fullt kapabla att stötta de svenska företagen under den här tiden, vilket de också har gjort, säger Hans Lindberg.

Hur har de påverkats av coronakrisen och de ekonomiska konsekvenserna för företag och hushåll?

- Inledningsvis var det lite turbulens på de finansiella marknaderna, men de svenska bankerna stod sig bra i det.

Myndigheterna och regeringen i Sverige vidtog i krisens inledning dessutom rätt åtgärder, anser Hans Lindberg och ger som exempel att Finansinspektionen lättade på de svenska kapitalkraven, den kontracykliska bufferten.

- Vi var ju ett av få länder som hade en kontracyklisk buffert, och vi hade den dessutom på maxnivån 2,5 procent. Den sänkte Finansinspektionen till 0 procent. Det har lösgjort kapital för de svenska bankerna för att möta företagens och hushållens kreditefterfrågan.

Staten satte också upp två garantiprogram genom Exportkreditnämnden och Riksgälden, det senare förmedlat av bankerna. Garantiprogrammet från Exportkreditnämnden har mött en stor efterfrågan på rörelsekreditgarantier från de större svenska företagen, uppemot 200 miljarder kronor, uppger Hans Lindberg, som också är ordförande i Exportkreditnämnden.

Riksgäldens garantiprogram som är inriktat mot små och medelstora företag, har dock inte blivit utnyttjat i någon större skala än så länge.

- Småföretagen har varit försiktiga i den här krisen. Deras första reflex är inte att gå till banken och låna med pengar när det krisar, utan de försöker på bästa sätt dra ner på utgifterna och hålla sig flytande med permitteringsstöd, lokalstöd och annat. I ett senare skede, när de märker att det vänder uppåt, vågar de kanske skuldsätta sig.

Vad har Bankföreningens roll varit under inledningen av coronakrisen?

- Under våren och sommaren hade Bankföreningen en tät dialog med både myndigheter och regering för att de skulle vidta sådana åtgärder som underlättar för bankerna att möta kundernas kreditefterfrågan. Vi arbetade för att den kontracykliska bufferten skulle nollställas och att likviditetskraven skulle anpassas till krisläget. Vi har fört diskussioner med berörda myndigheter och med regeringen för att få garantiprogrammen på plats och för att de skulle få en ändamålsenlig utformning.

- Vi har också arbetat för att få till stånd välavvägda krisåtgärder i största allmänhet. Det är ju inte alla företag som kan låna sig igenom krisen, utan det har varit viktigt för dem att få till permitteringsstöd till exempel.

Bankföreningen arbetade också för att bankerna skulle få möjlighet att ge sina kunder amorteringsfritt på ett säkert och smidigt sätt. Har hushållen utnyttjat möjligheten till amorteringsfrihet?

- Det har de gjort. Enligt Finansinspektionen har bankerna tagit emot 170 000 ansökningar, vilket inte är någon anstormning. Min bild är att hushållen i Sverige har klarat sig bättre än i många andra länder. Men vi får se hur länge den här pandemin påverkar den ekonomiska utvecklingen. Har inte efterfrågan i ekonomin tagit fart när permitteringsstödet går ut kan vi få se ytterligare uppgång i arbetslösheten, och då kan amorteringsfrihet ge de drabbade lite andrum.

Vilka coronarelaterade åtgärder skulle du vilja se framöver?

- Det beror på hur den ekonomiska situationen utvecklas. Tittar man på just permitteringsstödet så går det ut nu vid årsskiftet. Ska det finnas kvar? Ska det ges en annan utformning? Det får man se över. De lättnader man nu tillfälligt har gjort - gällande kontracyklisk buffert, likviditetsregelverket, regelverket för amorteringar - kan vi ha anledning att ha synpunkter på hur länge de ska ligga kvar, eller om de bör ligga kvar permanent i slutändan. Men det får vi återkomma till.

Hur ser du på utvecklingen framöver?

- I den här krisen är bankerna inte ett problem utan en central del av lösningen i återhämtningen. Det gäller att inte begränsa bankernas möjlighet att kunna sköta sitt jobb.

Bankerna har god likviditet och gott om kapital, så förutsättningarna att möta kundernas efterfrågan och stötta återhämtningen är gynnsamma, konstaterar han.

Hur ser det ut i övriga Europa?

- Banksystemen i de sydligare länderna var i utgångsläget väsentligt svagare än här i norr, samtidigt som vissa länder har haft en nedgång i BNP på uppemot 20 procent, vilket naturligtvis påverkar bankerna. Vi kan vara glada att vi har så pass starka banker i Sverige.

Du sa att det är viktigt inför framtiden att bankerna inte hindras från att bidra till återhämtningen. Då kommer vi in på Basel 4 som är tänkt att införas framöver och som Bankföreningen har starka åsikter om. Vad handlar det om?

- Basel 4 var i pipeline innan krisen slog till. Förra året lät vi göra studie av hur de nya reglerna skulle slå, och kunde konstatera att det vore närmast sorgligt att genomföra Basel 4 på det sätt som låg i korten. Det skulle drabba europeisk och särskilt nordisk ekonomi hårt, utan att tillföra finansiell stabilitet, vilket är det yttersta syftet.

Enligt den studie som analysföretag Copenhagen Economics gjorde för Bankföreningens räkning skulle de nya Baselreglerna kunna innebära att kapitalkraven för vissa typer av utlåning i Sverige blir flera gånger högre än idag. Med nuvarande ränteläge skulle det kunna motsvara en fördubbling av räntan. Konsekvenserna för samhället skulle kunna bli 0,75 procents lägre BNP årligen.

- I och med krisen har kostnaden för att gå vidare med kapitalgolven i Basel 4 ökat väsentligt. Om EU inför Basel 4 på det sätt som EU-kommissionen ser ut att vilja, försämras möjligheterna till en snabb återhämtning i den europeiska ekonomin. Alla de argument som vi anförde mot Basel 4 ligger kvar och har dessutom stärkts på grund av covidkrisen. Det rimliga i det här läget är att implementera Basel 4 på det sätt som vi föreslagit.

I den här frågan arbetar Bankföreningen tillsammans med de andra nordiska bankföreningarna och med Europeiska Bankföreningen, EBF, i kontakterna med EU-kommissionen och finansministrarna i EU-länderna.

- Vi planerar att snarast föra fram våra synpunkter både till de nordiska och baltiska regeringarna och till Mairead McGuinness, som är ny EU-kommissionär med ansvar för finansiella tjänster.

EU-kommissionen ska lämna förslag på hur Basel 4 ska implementeras i EU i slutet av året.

Vilka andra frågor arbetar Bankföreningen med?

- En fullkomligt central fråga för Bankföreningen är bankernas bekämpning av penningtvätt. Vi måste komma fram till ett mer effektivt sätt att jobba och nyckeln är att förbättra möjligheterna till samarbete mellan polisen, myndigheterna och bankerna. Det måste till lagändringar för att bankerna ska tillåtas dela information mellan sig och att polisen ska kunna dela information med bankerna.

Idag har bankerna i princip bara tillgång till den information de själva får fram. Det ger penningtvättsligorna en stor fördel, eftersom de satt i system att sprida transaktionerna till många banker i många led för att förvilla. Bankerna har satsat miljarder på att övervaka sina kunders transaktioner för att upptäcka penningtvätt, men utan hela bilden, och möjlighet till ett effektivt informationsutbyte mellan bankerna och polisen, är det som att leta efter en nål i en höstack, enligt Hans Lindberg.

Bankföreningen lämnade förra året en framställan till regeringen med konkreta lagförslag för att möjliggöra informationsdelning och samarbete mellan polisen och bankerna.

- Gudskelov tog regeringen fasta på den och tillsatte en utredning. Den är nu i full gång och tycks vara på väg i vår riktning. Vi har dessutom med en expert i utredningen, Sara Ekstrand som är jurist på Bankföreningen, så vi kan följa arbetet. Min förhoppning är att vi inom ett år eller två ska ha fått till en väsentligt bättre lagstiftning som gör att vi kan arbeta effektivt med de här frågorna.

Bankföreningen deltar under tiden i ett samarbete med polisen och fem banker, vars syfte är att komma så långt det är möjligt inom nuvarande lagstiftning med bland annat informationsdelning. Så här långt ett lovande samarbete som kan byggas ut om det blir en ny lagstiftning, säger Hans Lindberg.

En satsning i höst är arbetet med en annan fokusfråga, nämligen hållbarhet.

- Bankföreningen har initierat ett arbete tillsammans med våra medlemsbanker för att mejsla fram vissa gemensamma hållpunkter för bankbranschen för att vi ska kunna bidra till att Sverige ska kunna nå sina klimatmål. Resultatet av det arbetet får vi återkomma till, men även det ser lovande ut. En stor del av Bankföreningens resurser riktar vi nu in på de här tre viktiga frågorna: Basel 4, hållbarhet och bekämpning av penningtvätt.