Europeiska investeringsbanken en central aktör i coronakrisen
Thomas Östros hann bara vara en månad på sitt nya jobb på Europeiska investeringsbanken, EIB, innan coronakrisen slog till. Som vicepresident och en del av den exekutiva ledningsgruppen har han haft en intensiv vår. ”Det blev en verklig djupdykning i hur banken fungerar”, säger han.
EIB som är EU:s egen bank, uppbackad av de 27 medlemsländernas kapital, har blivit en central aktör när det gäller det ekonomiska svaret på coronakrisen. Banken har använt sina verktyg, garantier och lån, i en massiv insats för att stötta den europeiska ekonomin.
- Det har varit ett oerhört intensivt arbete under våren. När krisen slog till gick vi ut med 40 miljarder euro som möjliggör lån speciellt riktade mot små och medelstora företag i Europa. Vår nästa respons var att samla medlemsländerna för att bygga en garantifond på 25 miljarder euro, vilket hjälper oss att få utväxling via banksystemen på utlåning på 200 miljarder euro. Det ger en väldig potential för EIB att kunna agera, säger Thomas Östros.
Även garantifonden ska bidra med likviditetsstöd till framför allt små och medelstora företag i EU, genom att erbjuda riskdelning för finansiella mellanhänder, som banker. Operativ blir den när länder som motsvarar 60 procent av ägarkapitalet har sagt ja till att delta, vilket EIB räknar med kan ske inom några veckor. Den svenska regeringen lämnade i början av juni en proposition till riksdagen om att Sverige ska gå med, vilket innebär att garantera 9,4 miljarder kronor. Privata banker, riskkapitalbolag, och offentliga aktörer som Almi och Stiftelsen Norrlandsfonden är möjliga mottagare, för vidareutlåning till svenska företag.
Snabbast att be om hjälp kommer de länder vara som är hårdast drabbade av coronakrisen, bedömer Thomas Östros.
- Men det blir spännande att se om det också finns en efterfrågan för de här produkterna i Norden. Jag hoppas att svenska banker och offentliga institutioner tittar noga på det här för att se om de kan dra nytta av det.
Varför fokuserar EIB på de mindre företagen?
- Därför att de kan ha en väldigt utsatt position när det gäller finansiering. Men man ska inte glömma att vi också är i full diskussion med stora företag, även välkända svenska, om vad vi kan hjälpa till med under den här perioden.
Innan krisen har bankförmedlade lån och garantier från EIB inte varit vanligt i Sverige, vilket enligt Thomas Östros beror på att svenska banker har en stark ställning på kapitalmarknaderna, och själva kan låna till förmånliga räntor.
EIB ger dock även lån direkt till både stora företag samt till offentliga projekt och bolag. Där är Sverige en av de stora kunderna, större än sin ägarandel i EIB.
- Svenskar är duktiga på att vara aktiva kunder till EIB, konstaterar han.
Öresundsbron är ett sådant projekt som delfinansierats av EIB, liksom den stora europeiska forskningsanläggningen ESS i Lund. Ett av de senaste exemplen är från så sent som den 17 juni i år då ett låneavtal på 1 miljard kronor med en svensk entreprenör offentliggjordes. Lånet ska finansiera uppförandet av två energieffektiva byggnader, Bas Barkarby i Järfälla och Life City i Stockholm. Det projektet visar även EIB:s klimatprofil.
- EIB är en policydriven bank. Vi jobbar med att uppfylla Europeiska unionens målsättningar, inom till exempel forskning och innovation, och inte minst klimatstrategin där EU-kommissionen lagt fram en grön giv. Innan 2025 ska hälften av vår utlåning vara direkt klimatrelaterad. Det var vi fullt upptagna med innan krisen slog till. Vi har kvar vår klimatambition, men nu måste vi också vara en bank som hjälper till att klara den här hisnande nedgången som vi är i.
Förutom den omedelbara responsen med lån och garantifond, får EIB också en stor roll i EU-kommissionens budget som just nu förhandlas i EU. Förslaget ligger på 750 miljarder euro som ska användas till att återuppbygga Europa på medellång sikt.
- Det kommer dröja ett tag innan man är överens om den budgeten, så vi vet ju ännu inte hur det kommer att bli, men vilka nivåerna än blir ser det ut som att EIB får en viktig roll i att stötta tillväxt och innovation genom någon typ av fortsättning på Junckerplanen och Invest EU, där EU-kommissionen ger oss garantier som gör att vi kan låna ut till tillväxtföretag, säger Thomas Östros.
EIB ska också kunna vara en part i att stärka ägarkapital i europeiska företag, samt låna ut mer pengar till länder utanför EU.
- Vi måste börja planera för återhämtningen och vilken karaktär vi vill ha på den. Jag vill gärna se att man satsar klimatorienterat när det gäller återhämtningen. För att få igång ekonomin måste man göra investeringar – låt oss då bygga grönare och mer klimatuthålligt.
Thomas Östros låter hälsa att han hoppas att Bankföreningens medlemmar, de svenska bankerna, hör av sig till EIB för att komma igång med ett samarbete.
FAKTA: Europeiska investeringsbanken, EIB
- Världens största multilaterala bank, större än världsbanken. Lånar ut över 60 miljarder euro per år, 70 miljarder euro om man räknar med dotterbolaget EIF, Europeiska investeringsfonden.
- Chef är Werner Hoyer.
- Bankens huvudsyfte är att bidra till att utveckla den inre marknaden, genom långsiktig finansiering av samhällsekonomiskt lönsamma projekt, exempelvis inom forskning och utveckling, infrastruktur, och små och medelstora företag.
- Backas upp med kapital av de 27 medlemsländerna, som har varsin representant i styrelsen.
- Högsta kreditbetyget, AAA, och kan därför låna till fördelaktiga räntor.
- Produkterna är garantier, lån och rådgivning.
- Först i världen med gröna obligationer.
- Junckerplanen: EU-initiativ för att få igång investeringarna efter förra krisen.