Skatterätt

Betänkanden och promemorior

Förbättrade ränteavdragsregler för företag (SOU 2024:37)
En särskild utredare har sett över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Uppdraget omfattade bland annat att överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år, överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton samt följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen och vid behov lämna förslag på förändringar av definitionen. Utredaren föreslår bland annat att det införs en bestämmelse som reglerar vad som ska behandlas som ränta för företag som förvärvar portföljer av förfallna eller på annat sätt kreditförsämrade fordringar. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Förslaget har varit ute på remiss.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar

Regeringsförslag

Justeringar i bestämmelserna om riskskatt för kreditinstitut (Prop. 2024/25:1)
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025, avsnitt 12.15, aviserat förändringar i riskskatten för kreditinstitut. Ett grundavdrag bör enlig regeringen införas i lagen om riskskatt för kreditinstitut. Grundavdraget bör uppgå till 197 miljarder kronor för år 2026, vilket motsvarar det då gällande gränsvärdet för skattskyldighet. Skattesatsen för riskskatten bör samtidigt höjas för att förslaget ska vara offentligfinansiellt neutralt.
Läs propositionen

Riksdagsbeslut

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
Riksdagen har antagit regeringens förslag om begränsningar i rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Enligt beslutet ska ränta dras av bara på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. Ränta ska dras av på lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank. Ränta ska också dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. Rätten till avdrag för ränteutgifter ska trappas av på två år. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025.
Läs riksdagsbeslutet

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt
Riksdagen har antagit regeringens förslag om kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner. Regelverket om tilläggsskatt innebär att företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Det innebär att fördelarna med att flytta vinst från länder med hög skatt till länder med låg skatt minskar. Företag som omfattas av lagen om tilläggsskatt är skyldiga att lämna en tilläggskatterapport till Skatteverket. Lagen om tilläggsskatt kompletteras för att lagen ska kunna godkännas i en granskningsprocess som IF genomför. Det innebär bland annat att eventuell tilläggsskatt på svenska företagsvinster som utgångspunkt endast kommer att tas ut i Sverige. I skatteförfarandelagen införs en övergångsbestämmelse som innebär att tilläggsskatte­rapport inte behöver lämnas förrän den 30 juni 2026. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025, med möjlighet för berörda koncerner att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.  
Läs riksdagsbeslutet

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
En skattefri grundnivå som uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026 införs för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Detta innebär att fysiska personer som innehar ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter. Dessutom föreslås en uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen om avdrag för innehav av investeringssparkont och kapitalförsäkring. Den s.k. stoppregeln för ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto justeras så att ränta ska beskattas konventionellt först om räntan någon gång överstigit den räntefaktor som ska användas för att beräkna schablonintäkten för det aktuella kalenderåret. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025.
Läs riksdagsbeslutet

Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott 
Riksdagen har beslutat om en ändring i den s.k. beloppsspärren, som anger hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring. Beloppsspärren bestäms som en kvot av utgiften för att förvärva underskottsföretaget. Genom ändringen höjs denna kvot från 200 till 300 procent av utgiften. Höjningen får till följd att en större del av underskott från tidigare år får behållas efter en ägarförändring och att färre företag kommer att träffas av en avdragsbegränsning. Det genomförs också ett antal ändringar i syfte att förenkla tillämpningen av regelverket när en grupp, sinsemellan oberoende fysiska personer eller vissa andra subjekt under en period förvärvar en viss andel av rösterna i ett underskottsföretag (den s.k. flockregeln). Bestämmelsen utvidgas också till att omfatta indirekta förvärv, dvs. när gruppen personer förvärvar andelar i ett företag som har det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag. Bestämmelserna om beräkningen av utgiften för förvärvet i vissa fall ändras så att när förvärvet har gjorts genom ett kapitaltillskott till underskottsföretaget ska bestämmelsen kunna tillämpas även när kapitaltillskottet lämnas till ett annat företag som ingår i samma koncern som underskottsföretaget. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025.
Läs riksdagsbeslutet

Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto
Sparande till pension är i vissa avseenden skattemässigt gynnat och därför finns det särskilda krav uppställda för att säkerställa att sparandet verkligen är till pensionen och inte en vanlig kapitalplacering. Ett sådant krav är den s.k. femårsregeln som innebär att kapitalet i en pensionsförsäkring eller på ett pensionssparkonto, som ska betalas ut när den försäkrade eller pensionsspararen har uppnått en viss ålder, inte får betalas ut under en kortare tid än fem år. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Femårsregeln har tolkats så att det inte går att avbryta pensionsutbetalningarna under de första fem åren efter att pensionen har börjat betalas ut. De nya reglerna innebär att det under de första fem utbetalningsåren är möjligt att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av ålderspension och efterlevandepension från en pensionsförsäkring och även att förlänga utbetalningstiden efter att den har påbörjats. Femårsregeln kompletteras därför med undantagsbestämmelser som anger hur kommande utbetalningar ska göras om den försäkrade gör ett sådant uppehåll. Det regleras också hur utbetalningstiden ska bestämmas om den försäkrade väljer att förlänga utbetalningstiden efter det att utbetalning har påbörjats. Syftet med ändringarna är att möjliggöra en mer flexibel pensionering. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025.
Läs riksdagsbeslutet

Justeringar vad gäller det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton
Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2016 genomfördes det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter (Global Forum) utvärderar varje lands lagstiftning som genomför den globala standarden. Riksdagen har beslutat om de justeringar i lagstiftningen som föranleds av de påpekanden som Global Forums andra utvärdering resulterade i. Det innebär bland annat att: den särskilda avgiften för rapporteringsskyldiga finansiella institut ska kunna tas ut vid brister i uppgiftslämnandet, förvaltare av ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som inte är en juridisk person kan hållas solidariskt ansvarig för den särskilda avgiften, tillämpningsområdet för bestämmelsen om avsiktligt kringgående utvidgas. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2025.
Läs riksdagsbeslutet