Konkurrensen i den svenska banksektorn (2023)
Sammanfattning:
Finansiella produkter har särskilda egenskaper, vilket gör att konkurrensdynamiken på finansmarknaden skiljer sig från dynamiken på andra marknader
Finansiella produkter är komplexa och relationsbaserade. Det bör beaktas vid en bedömning av konkurrensen på den svenska bankmarknaden. Konkurrensdynamiken på den svenska bankmarknaden bör därför i första hand jämföras med den inom finanssektorn i liknande länder.
Den svenska bankmarknaden har hög konsumentrörlighet och marknadsandelarna förändras över tid
En indikator på konkurrens är att kunderna reagerar om en banks priser inte är konkurrenskraftiga i förhållande till kvalité, det vill säga att bankkunderna byter bank om de priser de betalar är högre än de priser som konkurrerande banker erbjuder. EU-kommissionen fann att Sverige under perioden 2017–2022 hade den högsta andelen kunder som hade bytt leverantör av finansiella produkter – och det gällde alla typer av produkter. Det antyder att den svenska bankmarknaden har låga hinder för att byta bank, vilket ökar konkurrenstrycket på bankerna. Det är också vanligt att svenskar är kunder i mer än en bank.
Små banker tar marknadsandelar i Sverige. Från 2010 till 2022 hade mindre banker en stor andel av nettokredittillväxten, vilket har lett till att deras marknadsandel ökade under samma period. Detta är en indikation på att bankmarknaden är dynamisk med sund konkurrens. Samma mönster är tydligt på den svenska bolånemarknaden, där olika banker har olika stora marknadsandelar från år till år.
Samtidigt ligger marknadskoncentrationen inom den svenska banksektorn på en genomsnittlig nivå i förhållande till jämförbara länder. Om en sektor är starkt koncentrerad har vissa marknadsaktörer ett stort inflytande på marknaden – så verkar inte vara fallet i Sverige.
Svenska banker är kostnadseffektiva, vilket tyder på att de försöker minska kostnaderna mot bakgrund av konkurrenstrycket
Den svenska finanssektorn ser ut att vara effektiv, eftersom svenska banker har lägre rörelsekostnader än banker i jämförbara EU-länder.
Vi konstaterar också att svenska banker för vidare sina låga kostnader till kunderna. Det innebär att bankkunder i Sverige erbjuds billiga finansiella tjänster. Historiskt sett har svenska bolåneräntor och räntor på övriga lån hört till de lägsta i Europa. Under 2022 steg dock räntorna snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Detta ska ses mot bakgrund av att Riksbanken höjde räntan tidigare än Europeiska centralbanken (ECB).
Bankernas lönsamhet varierar över konjunkturcykeln
Bankernas avkastning är cyklisk. Den senaste tidens vinstökningar bör ses mot denna bakgrund. Priserna och vinsterna på den svenska bankmarknaden steg under 2022 och början av 2023 – och generellt har svenska banker idag högre avkastning på eget kapital än banker i andra europeiska länder. Högre bankvinster kan dock observeras i hela Europa mot bakgrund av stigande utlåningsräntor, trögrörliga inlåningsräntor och än så länge inga ökade kreditförluster, vilket påverkar bankernas resultat positivt.
Sammantaget överför svenska banker en större andel av räntehöjningen till sina inlåningsräntor än banker i euroländerna, det vill säga priserna är mindre trögrörliga i Sverige.
Sverige har ett effektivt utlåningssystem med låga kreditförluster
Under perioden 2017–2022 låg de årliga kreditförlustnivåerna för svenska banker nära noll – lägst bland jämförelseländerna. De låga kreditförlusterna är en indikation på ett effektivt och stabilt system där bankerna justerar sina bedömningar av t.ex. fastighetsvärden under en konjunkturcykel. Samtidigt har Sverige ett effektivt rättssystem, och utmätning och försäljning av pantsatt egendom kan genomföras snabbt och enkelt, vilket säkerställer låga kreditförluster för bankerna även vid fallissemang.
Det effektiva utlåningssystemet tar sig också uttryck i en låg skillnad i räntan mellan svenska bolån och statsobligationer, i genomsnitt 1,7 procentenheter under perioden 2005–2021. En orsak är en effektiv finansieringsmodell för bolån. Likviditeten för bankernas säkerställda obligationer är hög och jämförbar med likviditeten i svenska statsobligationer. Bakgrunden till detta är investerarnas höga förtroende de svenska bankerna. Ränteskillnaden i Sverige är dock högre än ränteskillnaderna i Danmark, Tyskland och Nederländerna.
Skillnader i bankernas lönsamhet mellan olika länder beror på makroekonomiska skillnader
Under perioden 2019–2022 hade svenska banker en avkastning på eget kapital på cirka 11 procent, vilket är högst bland länderna i vår jämförelse. Internationella lönsamhetsjämförelser påverkas dock i hög grad av skillnader i konjunkturcyklerna i olika länder i Europa: Här befinner sig Sverige i topp, medan banker i bland annat Tyskland, Frankrike och Nederländerna har haft högre nedskrivningsnivåer under perioden, vilket gjort att aktieägarnas avkastning blivit lägre.
Vi konstaterar också att lönsamheten för svenska banker är lägre än eller i nivå med lönsamheten för andra stora börsnoterade bolag i Sverige.
Sammantaget hittar vi inga belägg för bristande konkurrens inom den svenska banksektorn
Priserna och vinsterna inom den svenska banksektorn var högre 2022 och 2023 än de senaste åren, men detta ska ses mot bakgrund av en förändrad makroekonomisk miljö med stigande utlåningsräntor, men än så länge inte ökade kreditförluster.
Baserat på de konkurrensmått vi har undersökt finner vi inga tydliga belägg för bristande konkurrens inom den svenska banksektorn. Istället tyder resultatet på att den svenska banksektorn är effektiv jämfört med samma sektor i andra länder.