Bankernas funktion

Omvandla sparande till investeringar

Bankernas kärnverksamhet är att ta emot inlåning från allmänheten och lämna krediter. På så sätt möjliggör bankerna att sparande omvandlas till investeringar.

I december 2022 uppgick bankernas inlåning från allmänheten, det vill säga i huvudsak hushåll och icke-finansiella företag, till 6 306 miljarder kronor. Den största delen av inlåningen, 42 procent, kommer från svenska hushåll. Svenska företag svarade för 27 procent av inlåningen och utländsk allmänhet för 21 procent. Utländsk allmänhet utgörs till största delen av företags- och privatkunder i de svenska bankernas utländska bankfilialer. 

Den svenska insättningsgarantin infördes 1996. Insättningsgarantins omfattning har utökats vid flera tillfällen och idag omfattas all inlåning i banker och kreditmarknadsföretag. Även så kallade inlåningsföretag får med viss begränsning ta emot inlåning från allmänheten, men denna omfattas inte av insättningsgarantin. Lagen som reglerar inlåningsverksamhet har upphört från 2021 och enbart ett fåtal av de tidigare registrerade inlåningsföretagen får fortsatt bedriva verksamhet. 

Utlåning till allmänheten i Sverige sker främst via banker och bostadsinstitut. Banker lämnar krediter med olika typer av säkerhet samt mindre lån utan säkerhet. Banker, liksom bostadsinstitut, lämnar även lån med säkerhet i bostäder och andra fastigheter. Utlåningen från banker uppgick i december 2022 till 5 335 miljarder kronor. Av den sammanlagda utlåningen till allmänheten går 33 procent till svenska företag och 29 procent till svenska hushåll. Därutöver utgör utlåning till utländsk allmänhet, det vill säga utländska företags- och privatkunder, 30 procent av bankernas utlåning.

Bankernas räntesättning av såväl inlåning som utlåning är i hög grad beroende av de räntor som gäller på penningmarknaden. Andra faktorer som påverkar räntenivån är låntagarens kreditvärdighet, risken i åtagandet, bankens finansieringskostnad, konkurrensen mellan olika kreditinstitut och konkurrensen mellan olika spar- och låneformer.

Betalningsförmedling

Vid sidan av in- och utlåning är betalningsförmedling en viktig uppgift för bankerna. Det svenska betalningssystemet är välutvecklat och utmärks av en hög effektivitet. De system som är uppbyggda för att utföra betalningar och överföringar, men även värdepapperstransaktioner, tillhör den finansiella infrastrukturen, som är en viktig del av Sveriges totala infrastruktur.

För att behålla positionen som ett av de mest effektiva betalningssystemen utvecklar Sverige och flera nordiska länder en ny modern betalinfrastruktur. Den nya betalinfrastrukturen är anpassad för dagens och framtidens behov av betaltjänster, med de möjligheter som nya europeiska regler och standarder ger. Den nya betalinfrastrukturen kommer till exempel att hantera betalningar i realtid och ha ett format som medger att mer information skickas med betalningen. Sverige blir det första landet i Norden att gå över till den nya nordiska betalinfrastrukturen.

Riskspridning

En tredje viktig uppgift för bankerna är att erbjuda privatpersoner och företag möjlighet att minska, omfördela och sprida risker. Ett exempel är fondsparande där det skapas portföljer av värdepapper och där riskerna i de enskilda värdepapperna kan
spridas inom fonden.