Hushållens sparande

Hushållens sparande

De svenska hushållens finansiella tillgångar har stigit med 164 procent sedan år 2005 och uppgick i december 2022 till 6 796 miljarder kronor.

Hushållens finansiella tillgångar

De svenska hushållens finansiella tillgångar har stigit med 164 procent sedan år 2005 och uppgick i december 2022 till 6 796 miljarder kronor. Ökningen har sedan 2005 skett i framför allt banksparande, men även fondinnehavet har ökat betydligt under samma tidsperiod. En del av hushållens finansiella tillgångar är knutna till utvecklingen på världens börser; aktier, fonder och till viss del försäkringssparande. Värdet av dessa tillgångar varierar i olika utsträckning med utvecklingen på börserna.

Bankinlåning

Bankinlåningen utgör numera den största andelen av hushållens finansiella tillgångar. Sett som en andel av de totala tillgångarna sjönk bankinlåningen under 1990-talet ner till under 20 procent runt år 2000, men har därefter ökat och uppgick i december 2022 till 38 procent. I början av 1980-talet var andelen cirka 50 procent.

Fondsparande

Redan tidigt under 1980-talet började många svenskar att placera delar av sitt sparande i värdepappersfonder, delvis som en följd av att vissa former av sådant sparande var skattesubventionerat. Idag beräknas hälften av den vuxna befolkningen äga fonder direkt eller via ISK (Investeringssparkonto). 

Om man inkluderar ägandet av fonder via premiepensionssystemet PPM (den del av pensionsmedlen som placeras hos privata eller statliga fondbolag) och avtalspensioner, så har nästan alla vuxna svenskar fondsparande.

Investeringssparkonto, ISK

Investeringssparkonto (ISK) infördes 2012 som en ny schablonbeskattad sparform. Innehavaren till ett ISK kan sätta in pengar på kontot och handla med olika finansiella instrument, till exempel aktier och fonder och omplacera dessa utan att redovisa vinst och förlust i deklarationen. Inte heller  ränta och utdelningar behöver redovisas. Istället betalas en årlig schablonskatt på behållningen på kontot. 

Försäkringssparande

Försäkrings- och pensionssparandets andel av hushållens finansiella tillgångar ökade från 15 procent vid 1990-talets början till 30 procent i början av 2000-talet. Andelen har därefter minskat och uppgår under 2022 till 19 procent.

Försäkringssparandet sker dels i traditionella livförsäkringar, dels i fondförsäkringar. I fondförsäkringar placeras sparandet i värdepappersfonder i enlighet med spararens eget val.

Från 2016 har det skattesubventionerade sparandet i pensionsförsäkringar tagits bort, vilket har lett till att en del av detta sparande sökt sig till andra sparformer.

Livförsäkringsbolag

Det största bankägda försäkringsbolaget är SEB Trygg Liv, som tillsammans med Alecta, Skandia, AMF och Folksam är störst på den svenska marknaden för liv- och fondförsäkringar. Samtliga stora affärsbanker har egna livförsäkringsbolag.

  Hushållens finansiella tillgångar

  (mdr)  2005   2010   2015    2020    2022
  Bankinlåning     615     1 081     1 534   2 231   2 589
  Försäkringssparande     629       932    1 016     1 155   1 263
  Aktier     565     605     784     1 266    1 271
  Fonder     550     659     943    1 584    1 552
  Övrigt    216     248     190     120      121