Säkerställda obligationer
En betydande del av utlåningen till allmänheten i Sverige består av lån till bostäder. Det gäller i synnerhet hushållens lån där 83 procent av lånen utgörs av lån med säkerhet i bostad, det vill säga villor och bostadsrätter.
Bolåneinstituten och bankerna som står för bostadsutlåningen behöver i sin tur finansiera dessa lån. Bland finansieringskällorna finns bankinlåning samt certifikat och obligationer (korta och långa värdepapper). Största delen av institutens finansiering av bolån kommer från en specifik typ av obligationer – säkerställda obligationer.
Utvecklingen för säkerställda obligationer
Fram till år 2006 finansierades bankernas och bolåneinstitutens bolån huvudsakligen av bostadsobligationer. Några år tidigare, år 2004, infördes en ny lagstiftning i Sverige som möjliggjorde finansiering med säkerställda obligationer. Från år 2006 och ett par år framåt omvandlades alla bostadsobligationer till säkerställda obligationer i Sverige.
Den utestående stocken säkerställda obligationer uppgår till 2 505 miljarder kronor i slutet av 2022. Under 2022 har instituten emitterat nya säkerställda obligationer till ett värde av 536 miljarder kronor.
Säkerställda obligationers uppbyggnad
Till skillnad från bostadsobligationer och andra obligationer, så är det knutet en så kallad säkerhetsmassa till en säkerställd obligation. Om utgivaren av den säkerställda obligationen skulle få problem med sina åtaganden och att betala tillbaka värdet av obligationen, till exempel vid konkurs, har ägaren till den säkerställda obligationen en förtur till obligationens säkerhetsmassa.
Säkerhetsmassan i en säkerställd obligation består av lån med säkerhet i villor och bostadsrätter, och i vissa fall även av lån med säkerhet i jordbruks- och kommersiella fastigheter. Även lån till kommuner eller lån till offentlig motpart kan ingå i säkerhetsmassan.
I och med det direktiv rörande säkerställda obligationer som EU-kommissionen fattade beslut om 2019 har det 2022 gjorts ändringar i den svenska lagen om säkerställda obligationer.
För att säkerhetsmassan ska hålla tillräckligt hög kvalitet så får enbart bolån motsvarande högst 80 procent av bostadens marknadsvärde ingå. För lån till övriga typer av fastigheter i säkerhetsmassan gäller att dessa i princip måste ha en belåningsgrad om högst 60 procent av marknadsvärdet. I lagstiftningen kring säkerställda obligationer ställs hårda krav på att säkerhetsmassans kvalitet ska följas upp och kontrolleras.
Högt förtroende
Såväl inhemska som utländska investerare har alltid haft ett högt förtroende för svenska säkerställda obligationer sedan de började emitteras 2006. Under 2008 och 2009 när de finansiella marknaderna periodvis var mycket ansträngda och under pandemin så var förtroendet för de svenska säkerställda obligationerna intakt, och svenska banker och bolåneinstitut kunde fortsätta att emittera nya säkerställda obligationer i Sverige och utomlands varje månad.