DAC6 - Rapporteringspliktiga arrangemang
Den 1 juli 2020 trädde ett regelverk i kraft som innebär en skyldighet för exempelvis skatterådgivare och banker att lämna uppgifter om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang till Skatteverket. Rapporteringen till Skatteverket startar 2021, men omfattar arrangemang som ägt rum redan från den 25 juni 2018. (Se avsnitt 4 nedan).
Uppgifter om gränsöverskridande arrangemang – som enligt regelverket skulle kunna utgöra aggressiv skatteplanering – ska samlas in nationellt och utbytas automatiskt mellan EU:s medlemsstater enligt den sjätte versionen av EU:s direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning, Directive on Administrative Cooperation (DAC6).
Uppgifterna är tänkta att bland annat ge skattemyndigheterna tidig information om nya former av aggressiv skatteplanering och i vilken utsträckning de används.
Därutöver ska uppgifterna kunna användas av skattemyndigheterna som underlag för skattekontroll och för analys av risker i skattesystemet.
1. Vad krävs för att uppgiftsskyldighet ska uppkomma?
För att en uppgiftsskyldighet ska uppkomma krävs att
1) det finns ett arrangemang,
2) arrangemanget är gränsöverskridande,
3) arrangemanget omfattar en relevant skatt samt
4) arrangemanget uppvisar åtminstone ett av de så kallade kännetecknen i lagen om rapporteringspliktiga arrangemang (”RAL”) som indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt och i vissa fall att en skatteförmån är den huvudsakliga fördelen, eller en av de huvudsakliga fördelarna, som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget.
Notera att ett arrangemang kan uppfylla alla krav för att vara rapporteringspliktigt utan att det nödvändigtvis rör sig om aggressiv skatteplanering.
Arrangemang
Begreppet arrangemang är centralt för vilka företeelser som är rapporteringspliktiga. Dessvärre saknas en definition av begreppet arrangemang såväl i RAL som i EU-direktivet som ligger bakom lagstiftningen, vilket innebär att tolkningen blir komplex. En grundläggande förutsättning för att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt är dock att det är fråga om en eller flera transaktioner som var och en för sig eller vid en sammantagen bedömning innehåller minst ett av de kännetecken som anges i lagstiftningen, se nedan under Kännetecken.
Viss ledning för hur man bör kunna tolka begreppet arrangemang kan hämtas från EU-kommissionens rekommendation från 2012 om aggressiv skatteplanering, där det framgår att med arrangemang avses transaktioner, system, insatser, verksamheter, avtal, bidrag, överenskommelser, löften, åtaganden och händelser. Vidare anges att ett arrangemang kan bestå av flera led eller parter.
Gränsöverskridande
Ett arrangemang är bara rapporteringspliktigt om det är gränsöverskridande. Det måste alltså vara fråga om arrangemang som avses genomföras eller har genomförts och berör fler än en EU medlemsstat, eller en medlemsstat och ett land utanför EU.
Skatter som för närvarande omfattas
Rapporteringspliktiga arrangemang omfattar alla skatter som medlemsstaterna tar ut, förutom mervärdesskatt, tullar, punktskatter som omfattas av annan unionslagstiftning om administrativt samarbete och obligatoriska socialavgifter.
Kännetecken
Ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om det uppvisar minst ett av de kännetecken som anges i lagstiftningen. För vissa kännetecken krävs även att skatteförmånen är den huvudsakliga fördelen, eller en av de huvudsakliga fördelarna med arrangemanget för att arrangemanget ska vara rapporteringspliktigt. Det finns ingen definition av begreppet kännetecken i RAL, men i EU-direktivet bakom lagstiftningen anges att med kännetecken menas en karaktäristik eller egenskap i ett gränsöverskridande arrangemang som utgör en indikation på potentiell risk för skatteflykt.
Exempel på kännetecken:
- Konfidentialitetsvillkor i avtalet mellan rådgivare och användare
- Ersättning kopplad till skatteförmånen
- Standardiserad dokumentation
- Användning av ett förvärvat företags underskott
- Omvandling av inkomst
- Cirkulära transaktioner
- Gränsöverskridande betalningar med mera mellan anknutna personer
- Kringgående av reglerna om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton med mera
- Kännetecken avseende Transfer Pricing.
2. Vem ska lämna uppgifter till Skatteverket?
I första hand ska den som är rådgivare lämna uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang till Skatteverket. Rådgivare delas in i två olika kategorier. Den första kategorin är personer som utformar, marknadsför, organiserar eller tillhandahåller ett rapporteringspliktigt arrangemang för genomförande, eller som har hand om genomförandet. Det kan här röra sig om exempelvis skatterådgivning från revisionsbyråer.
Den andra kategorin rådgivare är personer som vet eller skäligen kan förväntas veta att de har åtagit sig att, direkt eller genom andra personer, bidra till att göra ovanstående. En bank kan anses tillhöra denna andra kategori av rådgivare vid genomförande av betalningar, öppnande av konton, beviljande av lån med mera om bankens finansiella tjänster tillhandahålls kunder som ett led i kundens skattearrangemang. Om banken vet eller skäligen kan förväntas veta att den bidragit till en kunds skattearrangemang enligt regelverket blir banken uppgiftsskyldig till Skatteverket.
I vissa fall – exempelvis när advokatsekretess råder – är det den som tillhandahållits rådgivning eller utformat ett arrangemang för egen användning, så kallade användare, som är uppgiftsskyldig.
3. Vilka uppgifter ska lämnas?
Uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang ska innehålla bland annat följande:
- Identiteten inklusive hemvist för rådgivare och användare
- Uppgifter om de kännetecken som gör arrangemanget rapporteringspliktigt
- En sammanfattning av innehållet i arrangemanget
- Det datum då genomförandet av arrangemanget påbörjades eller då arrangemanget ska genomföras.
4. När ska uppgiften lämnas?
Den generella tidsfristen för rådgivare är 30 dagar från den av nedanstående situationer som inträffar först:
- den dag rådgivaren gjorde arrangemanget tillgängligt
- den dag arrangemanget blev klart för genomförande, eller
- den dag rådgivaren påbörjade genomförandet av arrangemanget.
För den andra kategorin rådgivare räknas tidsfristen från att denne tillhandahöll sina tjänster.
30-dagarsfristen börjar gälla för arrangemang som äger rum från och med den 1 januari 2021. Uppgifter om arrangemang som ägt rum under perioden 1 juli 2020 – 31 december 2020 ska lämnas senast den 31 januari 2021. Uppgifter om arrangemang som ägt rum under perioden 25 juni 2018 – 30 juni 2020 ska lämnas senast den 28 februari 2021.
Om föreskrivna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte lämnas i tid av den som är uppgiftsskyldig kan Skatteverket ta ut en eller flera rapporteringsavgifter.