Vanliga bedrägerier och hur du undviker dem

Bedrägeri via e-handelssajter som Blocket, Tradera och Facebook Marketplace – du betalar för en vara som inte finns, säljaren ”försvinner”.

Tips:

• Det säkraste sättet att köpa eller sälja på e-handelssidor är att du träffar säljaren.
• Dra öronen åt dig om det är priset är misstänkt lågt eller du ombeds betala större summor i förskott.
• De flesta stora e-handelssajter har lösningar för säkra betalningar och frakt för att skydda dig som konsument. Ta del av deras rekommendationer och säkerhetslösningar på respektive webbplats.
  
  

Falsk kundsupport, ibland kallat Microsoftbedrägerier – någon ringer och uppger sig vara från Microsoft-supporten och säger att din dator drabbats av virus och vill sälja en tjänst för att motverka detta.

Tips:

• Gå aldrig med på att ladda ner program på din dator eller låta någon fjärrstyra din dator.
• Lägg på luren och lämna inte ut vare sig kortnummer eller koder.
• Dessa bedragare är kända för att vara envisa och kan ringa flera gånger trots att du tackat nej. Att inte svara på samtalen är det bästa rådet för att få dem att avsluta sina kontaktförsök.
  
  

Phishing – bedragaren tar reda på bankrelaterad information via olika metoder till exempel genom ett mejl med länk där du ombeds fylla i person- eller kortuppgifter. Det kan handla om allt ifrån den ofta ganska uppenbara bluffen där du får ett e-postmeddelande som påstår att du vunnit en massa pengar till mer eller mindre trovärdiga varianter där meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att du ska bekräfta ditt kontonummer/kortnummer eller från Skatteverket som meddelar att du ska få pengar tillbaka. De flesta varianterna innehåller ofta en länk där du kan "bekräfta" ditt konto- eller kortnummer.

Tips:

• Fyll aldrig i personuppgifter i ett e-postformulär.
• Var uppmärksam på e-post som efterfrågar personlig information och/eller är felstavat.
• Öppna inte länkar i e-post du inte känner igen.

Virus och Trojaner – med hjälp av virus eller trojaner tar bedragarna kontroll över din dator eller har full insyn i vad du gör där. På så sätt samlar de information som de använder i olagliga syften. De kan också styra dig till förfalskade sidor även om du har skrivit in en korrekt webbadress.

Tips:

• Undvik att klicka på länkar du inte är säker på och uppdatera kontinuerligt brandväggar och virusskydd så försvårar du den formen av attacker.
  
  

Identitetsstöld - med en stulen identitet kan bedragaren få tillgång till alla typer av tjänster. Det kan till exempel vara att öppna ett nytt bankkonto, ansöka om ett lån eller få en ny säkerhetsdosa till internetbanken - tjänster som sedan kan användas för att begå ett bedrägeri.

Tips:

• Var försiktig med vilken information du lägger ut på internet och sociala medier, särskilt om du är bortrest.
• Använd elektronisk brevlåda till exempel Kivra.  Hem | Kivra Privat
• Anmäl dig till obehörig adressändring hos Skatteverket.

Investeringsbedrägeri – på Internet, i sociala medier och per telefon kan du få erbjudanden om att investera i ”fantastiskt lukrativa” upplägg av mycket påstridiga försäljare. På senare år handlar det ofta om bitcoin-investeringar som marknadsförs med hjälp av kändisar som aldrig tillfrågats och helt tar avstånd från upplägget. Ofta är det mycket bråttom innan ”erbjudandet tar slut”.

Tips:

• Seriösa företag erbjuder sällan finansiella investeringar över telefon, särskilt inte på kvällar.
• Titta om företaget finns med på Finansinspektionens varningslista Länk: FI:s varningslista | Finansinspektionen.
• Har bolaget tillstånd för sin verksamhet?
  
  
  

Romansbedrägeri – kärleks- eller romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller dejtingsida. Inte sällan är bedragaren ”en militär på uppdrag utomlands”. Bedragaren kontaktar en person och man börjar chatta, byta e-post och prata i telefon / Skype. Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren bedyrar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel sjukhuskostnader och resor.

Tips:

• Se upp för personer som ber dig skicka pengar.
• Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet.
• Om du har blivit lurad, rapportera det. Du är inte ensam.

Vishing-bedrägeri – vishing är när en bedragare kontaktar dig på telefon och utger sig vara någon annan, till exempel banken eller polisen.

Tips:

• Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter.
• Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig via till exempel e-post, sms eller telefon.
• Om du blir misstänksam, lägg på luren och slå själv in numret till den de påstår sig ringa från för att kontrollera.

Kortbedrägeri – bedrägeri som innebär att en bedragare använder din kortinformation för att genomföra ett köp på en e-handelssajt vilket är möjligt om inte handlaren gör en kontroll av identiteten via exempelvis e-legitimation, till exempel  BankID.

Tips:

• Se till att sidor du handlar på är anslutna till 3D Secure.
• Lämna aldrig ut dina kortuppgifter till okända människor eller på webbplatser du inte känner till.
• Kontakta din bank och spärra ditt kort direkt om du misstänker att någon obehörig kommit över dina kortuppgifter.

VD-bedrägeri – ett VD-bedrägeri går till så att bedragaren utger sig för att vara företagets vd eller en annan person i ledande ställning. Bedragaren skickar därefter ett falskt mejl till någon inom företaget och ber hen att göra en brådskande överföring på en stor summa pengar, ofta till utlandet.

Tips:

• Utför inga betalningsuppdrag som kommer via mejl.
• Utbilda personalen om risker och säkra arbetssätt.
• Ring upp avsändaren av mejlet och kontrollera dess äkthet.