Bankföreningen positiv till krishanteringsdirektivet
Bankföreningen ställer sig positiv till regelverket för hantering av banker i kris, som EU:s finansministrar efter långa förhandlingar lyckades enas om i natt.
– I Sverige har vi sedan lång tid byggt upp stora fonder för krishantering och insättare, och vi tycker det är bra att ett liknande skyddssystem nu skapas i andra länder. Ett harmoniserat regelverk för krishantering i EU skapar större trygghet och förutsägbarhet inte bara för banker utan även för investerare och skattebetalare, säger Thomas Östros, vd i Bankföreningen, som här kommenterar överenskommelsen.
- Krishanteringsregelverket ska både förebygga krissituationer och förbättra möjligheterna att hantera de kriser som kan uppstå. Det ställer stora krav på bankerna, såväl stora som små, att vara väl förberedda för krissituationer. Bland annat måste bankerna nu upprätta planer för återhämtning.
- Ett viktigt syfte med regelverket är att minska risken för att skattebetalarna ska behöva ta kostnaden om en bankkris uppstår, bland annat genom att möjligheten till så kallad bail in införs. Bail in innebär att aktieägare och långivare ska bära kostnaderna så långt möjligt om en bank får svårigheter.
- En viktig fråga för Bankföreningens medlemmar, där vi också haft stöd från regeringen, är att storleken på bail in-kapitalet ska beräknas utifrån riskvägda tillgångar. Det ger incitament till att minska riskerna i en banks verksamhet. Denna fråga var också en av de centrala i slutförhandlingarna och Sverige har nått det resultat man eftersträvat.
- Det absolut viktigaste för kunderna är att reglerna minskar risken för finansiella kriser – inte bara i Sverige utan i alla europeiska länder – och att kostnaden för eventuella kriser i första hand ska täckas av aktieägare och långivare. En nackdel med det nya regelverket är att bankernas administrativa kostnader ökar och att bankernas långivare kan kräva högre ränta, men detta uppvägs av de positiva effekterna.
- Det är positivt att ytterligare en av de stora regulatoriska pusselbitarna nu tycks falla på plats. Kapitaltäckningsregelverket beslutades nyligen och bankunionen ligger långt fram i förhandlingarna. Fokus bör nu vara på att genomföra de omfattande förändringarna. Nya initiativ, som till exempel Liikanens förslag om uppdelning av banker samt förslaget om en Financial Transaction Tax (FTT) bör diskuteras först efter att vi sett resultaten av redan beslutade reformer.
Publicerad den 27 juni 2013