Baselregler måste EU-anpassas

Baselkommittén har efter flera års diskussioner kommit överens om ett nytt omfattande förändringspaket av internationell bankreglering. Om regelverket genomförs fullt ut i EU och Sverige får det stora negativa effekter för svenska banker, deras kunder samt för den svenska ekonomin som helhet.

Publicerat den 7 december 2017

- Det är inte rimligt att de svenska bankerna, som redan är de bäst kapitaliserade i världen, ska drabbas hårdare än andra banker av nya Baselregler. Vi förutsätter att genomförandet i EU och Sverige sker på ett sätt som inte riskerar att slå sönder de riskbaserade kapitalkrav som med framgång används i Sverige, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Baselkommitténs uppgift är att ta fram gemensamma regelverk för internationellt aktiva banker. De förändringar som nu beslutats innebär bland annat att det sätts golv för riskvikter för olika typer av utlåning. För exempelvis bolån kommer riskvikten för de banker som träffas av golvet att baseras på enbart en variabel, nämligen belåningsgraden, till skillnad mot dagens system där motsvarande golv inte finns och där flera olika riskfaktorer ligger till grund för riskvikten. För att reglerna ska gälla för svenska banker måste de genomföras i form av EU-regler och i vissa fall svenska regelförändringar.

- De beräkningar som analysföretaget Oliver Wyman har gjort pekar på att de stora svenska bankerna kan behöva 150-200 miljarder kronor i mer kapital. Om nya regler införs som innebär att bankerna tvingas hålla mer kapital blir effekten att räntorna blir högre både för företag och hushåll, något som i förlängningen får negativa effekter för svensk tillväxt och välfärd, säger Hans Lindberg.

- Regelverket blir väldigt trubbigt när inte den verkliga risken utan i stället globalt överenskomna schabloner ligger till grund för prissättning av krediter, säger Hans Lindberg. Såväl de svenska bankerna som Finansinspektionen är måna om att behålla ett riskbaserat synsätt. För att de nya reglerna inte ska få orimliga, negativa effekter för svenska banker krävs att både EU och Sverige anpassar sina regler. Finansinspektionen måste till exempel revidera de särkrav som idag ställs på svenska banker.

För ytterligare information:
Lena Barkman, kommunikationschef, Bankföreningen, 070-258 22 10

Fakta: Riskvikter och Basel 4

Riskvikter används för att beräkna hur mycket kapital en bank måste hålla för en viss typ av utlåning. Ju högre risk desto högre riskvikt. Således har utlåning till företag generellt sett en högre riskvikt än ett bolån, bland annat därför att banken vid ett bolån har fastigheten som pant.

Basel 4 har kommit att bli benämningen på den sista mycket omfattande delen av det regelpaket som tagits fram av Baselkommittén efter finanskrisen 2008-2009. De viktigaste delarna i Basel 4 är en ny schablonmetod för att beräkna riskvikter för kreditrisk samt ett golv för riskvikterna baserat på denna metod. Vidare innehåller paketet begränsningar för att använda interna modeller för kreditrisk samt nya regler för marknadsrisk och operativ risk.

Schablonmetoden innebär ett kraftigt förenklat sätt att beräkna riskvikten. För ett bolån används till exempel enbart belåningsgraden för att mäta risken. Med tanke på att banksystemen och nationella regleringar skiljer sig så mycket åt mellan olika länder blir en sådan schablon mycket trubbig. Eftersom svenska banker generellt sett har lägre risk i sin utlåning än banker från flertalet andra länder drabbas svenska banker hårdare av globala schabloner än andra banker.