Referensräntor i förändring

Stibor

Stibor är en interbankränta som används som referensränta för många finansiella kontrakt. År 2013 blev Svenska Bankföreningen huvudman och fick det övergripande ansvaret för Stibor i och med det ramverk som började tillämpas den 4 mars 2013. Stibors ramverk beskriver bland annat den metod som används för att sätta Stibor. Ramverket har under åren utvecklats och anpassats till att följa ESMA:s principer.

EU-kommissionen offentliggjorde i oktober 2018 sitt beslut, enligt Benchmarkförordningen, att Stibor är ett så kallat kritiskt referensvärde i Sverige. Stibor finns därmed registrerad i EU-kommissionens förteckning över kritiska referensvärden. Reglerna ställer bland annat långtgående krav på kontroll och övervakning samt på dokumentation och transparens för administratörerna av räntan.

För att anpassa Stibor till Benchmarkförordningen har Bankföreningen bildat ett helägt dotterbolag, Financial Benchmarks Sweden AB (FBS), som sedan den 1 januari 2019 har tagit över Bankföreningens Stiborverksamhet.

Benchmarkförordningens (BMR) övergångsbestämmelser innebär att befintliga administratörer, bland andra Financial Benchmarks Sweden AB, har till utgången av 2019 på sig att ansöka om tillstånd hos relevant tillsynsmyndighet för att få fortsätta verksamheten.

Financial Benchmarks Sweden AB ser till att ansökan om tillstånd lämnas till Finansinspektionen under senare delen av 2019. Fram till dess pågår nu ett betydande arbete för att uppfylla kraven om auktorisation. Fixingen av Stibor har sedan Stibor infördes i slutet av 1980-talet publicerats fritt och utan kostnad. Med anledning av Benchmarkförordningen och den anpassning som förordningen kräver, kommer kostnaden för att administrera och underhålla Stibors verksamhet att öka. Det är därför troligt att det kommer att tas ut licensavgifter för möjligheten att erhålla Stibor i realtid. Stibor kommer även i fortsättningen att finnas tillgänglig utan kostnad, men genom en senarelagd öppen publicering.

Alternativa referensräntor

Parallellt med anpassningen av interbankräntor till Benchmarkförordningen pågår utvecklingen av så kallade alternativa referensräntor.

En av anledningarna till att det tas fram alternativa referensräntor är att antalet ej säkerställda interbanktransaktioner har minskat. Bankerna har inte längre samma behov av interbanklån eftersom centralbankerna förser marknaden med likviditet.

Detta har fått konsekvenser för den brittiska interbankräntan Libor (London Interbank Offered Rate). Den brittiska tillsynsmyndigheten FCA har meddelat att de inte kommer att utöva tillsyn över Libor från 2021, med anledning av att Libor inte speglar faktiska interbanktransaktioner.

FCA arbetar nu aktivt för att banker ska använda alternativa referensräntor, istället för Libor. I USA, Japan och Schweiz, där Libor också publiceras som en referensränta, har arbetsgrupper bildats med syfte att arbeta fram alternativa referensräntor till de befintliga interbankräntorna.

Ytterligare en anledning till att alternativa referensräntor nu tas fram är att Benchmarkförordningen ställer krav på ett eller flera alternativa referensvärden som en så kallad fall-back till ibor (interbank offered rate).

Utvecklingen med svagare interbankräntor är också förenlig med Financial Stability Boards syn på behovet av att förbättra referensräntorna i de stora valutaområdena. Problem som diskuteras är hur Libor- och Eonia-kontrakt ska hanteras när och om dessa referensräntor inte längre fungerar.

I Sverige finns inga krav på att ersätta Stibor med en annan ränta. Det finns inte heller några planer på att fasa ut Stibor eftersom Stibor är en robust och tillförlitlig referensränta med stort förtroende på marknaden. Men för att följa Benchmarkförordningens krav på en alternativ referensränta och för att ha beredskap för att i framtiden kunna ersätta Stibor med en annan referensränta i kontrakt, så ser nu också Sverige över möjligheten att ta fram ett komplement eller alternativ till Stibor.

Bankföreningen har därför, på motsvarande sätt som i andra länder, bildat en arbetsgrupp vars syfte är att utreda och ta fram komplement och alternativ till Stibor. Målet är att ta fram en riskfri referensränta med kort löptid, som är baserad på genomförda transaktioner. Detta är förenligt med alternativa referensräntor som har tagits fram bland annat i Storbritannien (Sonia), USA (Sofr) och i Euroland (Ester).

Arbetsgruppen består av de banker som idag tar fram Stibor. Som observatörer i arbetsgruppen deltar Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen. Arbetet har inletts på initiativ av Bankföreningen, som även leder arbetsgruppen. Arbetsgruppen avser att lämna en rekommendation om komplement och/eller alternativ till Stibor, under den senare delen av 2019.

Under arbetets gång avser arbetsgruppen att genom rundabordssamtal och öppna konsultationer delge sitt resultat och sina förslag till aktörer som verkar på de finansiella marknaderna. Arbetsgruppens mötesprotokoll publiceras på Bankföreningens hemsida

 

Frågor kan ställas genom mail till info@swedishbankers.se