Skärpta amorteringskrav drabbar unga och äldre
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen argumenterar för en skärpning av amorteringskravet baserat på skuldkvoten trots att omkring hälften av remissinstanserna avstyrkt förslaget. Att framhärda med ett förslag som riskerar att stänga ute ungdomar och pensionärer från delar av bostadsmarknaden utan att den finansiella stabiliteten stärks vore direkt olyckligt. Regeringen bör säga nej till förslaget, anser Bankföreningens vd Hans Lindberg.
Kraven för att få ett bolån har skärpts de senaste åren. Bankföreningen var drivande bakom det befintliga amorteringskravet och bankerna använder numera skuldkvoten som en viktig bedömningsfaktor vid kreditprövning. Trots detta, och trots att prisökningstakten för bostäder stannat av, argumenterar Thedéen envist för ett skärpt amorteringskrav för den som lånar mer än 4,5 gånger sin inkomst. Men analysen brister och argumentationen håller inte.
Flera tunga remissinstanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen pekar på den svaga analysen. Konjunkturinstitutet konstaterar att det saknas tillräckligt underlag för att kunna göra en samlad bedömning av förslagets effekter. Myndigheten ifrågasätter också att ett skärpt amorteringskrav skulle vara det mest samhällsekonomiskt effektiva verktyget.
Även professorerna Peter Englund och Lars E.O. Svensson avstyrker förslaget. De menar bland annat att FI:s grund för förslaget saknar empiriskt stöd och att det i praktiken snarare kan försvaga än stärka den finansiella stabiliteten. De konstaterar också att förslaget skulle begränsa hushållens valmöjligheter och välfärd.
Även Bankföreningen har motsatt sig förslaget. Vi anser att det skulle medföra betydande negativa konsekvenser för hushållen och ekonomin. Vår kritik har flera grunder. En är att bankerna redan använder skuldkvot som en viktig bedömningsfaktor vid kreditprövningen. Att i det läget införa en ny reglering som är oerhört komplex och svårförståelig för kunderna skulle göra mer skada än nytta. Den föreslagna regleringen riskerar att särskilt drabba unga som ska ta sig in på bostadsmarknaden och äldre som vill förändra sitt boende. Förslaget förstärker även inlåsningseffekterna, vilket innebär att rörligheten och konkurrensen på marknaden försämras.
Bolånemarknaden är snart mer reglerad än i början av 1980-talet. Det finns betydande risker med att införa en ytterligare reglering i form av ett skärpt amorteringskrav som ökar komplexiteten utan att stärka den finansiella stabiliteten. Förslaget riskerar dessutom att antingen förstärka eller i förtid utlösa det boprisfall Erik Thedéen säger sig vilja undvika.
De under lång tid ökande bostadspriserna och den allt högre skuldsättningen förklaras inte av att hushållen amorterar för lite utan av låga räntor, skattesystemets utformning och eftersatt bostadsproduktion. Det är inte rimligt att Finansinspektionen, genom att ytterligare skärpa amorteringskraven, ska tvingas ta ett helhetsansvar för att svensk bostadsmarknad ska fungera. Det är ett ansvar som regeringen måste ta. Regeringen bör därför säga nej till förslaget om skärpt amorteringskrav och i stället fokusera på de grundläggande problemen på bostadsmarknaden.
Hans Lindberg
Vd Svenska Bankföreningen