Den digitaliserade banken 2001 – 2021

Millennieskiftet hade passerat utan någon oreda från de befarande Y2K-buggarna i de digitala systemen. Förtroendet för IT-branschen hade visserligen fått sig en törn efter att en rad bolag inom näthandel nyligen gått omkull i den så kallade IT-bubblan, men näthandeln hade framtiden för sig. När de tekniska förutsättningarna – i synnerhet snabbare och stabilare internetuppkoppling – väl hade kommit på plats i mitten av 00-talet ökade den nätbaserade försäljningen explosionsartat. Åren strax efter millennieskiftet hade ungefär hälften av Sveriges befolkning tillgång till internet. Tjugo år senare hade nästan alla det. Sverige var 2020 ett av världens mest internet- och smartphonetäta länder.

Som en del av EU:s inre marknad fick svenska företag ökad konkurrens, men även ökade möjligheter. Detta gällde även för privatpersoner då möjligheterna att arbeta i andra delar av Europa blev fler än någonsin tidigare. Allt fler sökte sig också till den växande och storstadsbaserade tjänstesektorn, vilken nu stod för omkring tre fjärdedelar av alla Sveriges arbetstillfällen. Som jämförelse jobbade drygt en tiondel inom industrin och bara var femtionde inom jordbruket.

Bostadspriserna i landet ökade kraftigt, i synnerhet i storstäderna och de omkringliggande orterna. Och det var ännu en gång just bostadsmarknaden, och då i synnerhet de frikostiga bostadslånen på den amerikanska marknaden, som 2008 utlöste nästa globala finanskris. Krisen innebar den kanske största finansiella oredan sedan 1930-talet. Jämfört med krisen på det tidiga 1990-talet kom Sverige dock lindrigt undan denna gång.

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen förändrade inte bara arbete, kommunikation och konsumtion – hela hem blev uppkopplade genom smarta tv-apparater, högtalare, lampor och hushållsapparater. Det som kallas The Internet of things är enligt många en del av en fjärde industriell revolution.

Under 2000-talet blev frågan om att bevara jordens klimat och miljö allt viktigare, med FN:s klimatkonferens i Paris 2015 som en viktig milstolpe för diskussionerna om hur klimatförändringarna ska bromsas. Frågan började även påverka bankernas och deras kunders verksamhet på allvar.

Hårdnande konkurrens

Den befarade storskaliga invasionen av utländska företag och banker i samband med EU-inträdet kom inte under 1990-talet. Men några år in på det nya årtusendet ändrades spelplanen och konkurrensen hårdnade. Från och med den 1 juli 2004 avskaffades nämligen bankernas ensamrätt på inlåning, med följd att kunderna nu kunde välja att placera sitt sparande hos andra aktörer som exempelvis kreditmarknadsbolag och inlåningsföretag. Vanligtvis gav dessa högre ränta än bankernas konton, men risken var också högre då inlåningsföretagen inte omfattades av insättningsgarantin. Denna ordning gällde fram till 2021 då lagen skärptes och tillstånd från Finansinspektionen åter krävdes för att få erbjuda sparkonton. 

Nischbankerna blev fler och det blev allt vanligare att företag i andra branscher öppnade egen bank, såsom ICA Banken och MedMera Bank (Coop/KF). Det hände också att företag omvandlade sin närbesläktade verksamhet till bankrörelse, vilket både växlingskontoret Forex och kreditmarknadsbolaget Volvofinans gjorde 2003 respektive 2008. Fler och fler utländska banker började nu ta andelar på den svenska marknaden. Danske Bank, grannlandets största aktör, hade sedan sent 1990-tal verkat i Sverige under lokala varumärken som Bohusbanken och Östgöta Enskilda Bank. Under 2011 skyltade de om och blev synligare på den svenska marknaden. Nordea å sin sida tog klivet över Östersjön och blev en finländsk bank 2018. Samlingen stora svenska banker gick därmed från fyra till tre: Swedbank, SEB och Handelsbanken. 

BankID 

Vid millennieskiftet var diskussionen om elektronisk legitimation för användning på internet i full gång. År 1999 kom ett EU-direktiv i frågan, och två år senare en svensk lagstiftning ”om kvalificerade elektroniska signaturer”. En elektronisk underskrift hade nu samma juridiska giltighet som en fysisk. Onlinebaserade tjänster för bankkunder fanns redan sedan ett antal år. Användaren verifierade sin identitet gentemot banken genom inloggning via bankdosa eller med en personlig kod. Frågan om att garantera användarens identitet var ju därmed redan löst, vilket gjorde bankerna till lämpliga utfärdare av e-legitimationer. 

År 2002 gick de sex största medlemsbankerna samman för att skapa en för samhället oundgänglig tjänst. De bildade Finansiell ID-Teknik BID AB, i syfte att utveckla en fullgod svensk e-legitimation. Arbetet gick snabbt och redan året därpå blev en kund i Skandiabanken landets första användare av BankID. Tjänsten blev snabbt populär och hade redan 2005 en halv miljon användare, en siffra som 2020 hade stigit till hela åtta miljoner. Idag är BankID en oumbärlig del i många människors vardag som används i kontakt med inte bara banker utan även med myndigheter, organisationer och vid internetköp.

Ny finanskris

För Sveriges del blev den globala finanskrisen 2008–2009 lindrigare än många tidigare kriser. I Sveriges bankvärld blev dock engagemanget i Baltikum en huvudvärk. Bland de svenska storbankerna var det framför allt SEB och Swedbank som var tungt exponerade mot den baltiska marknaden – i synnerhet i Estland – vars BNP vuxit kraftigt sedan millennieskiftet och där ekonomin nu drabbades hårt.

Som under många tidigare kriser väcktes frågan om bankernas särställning inom det svenska näringslivet och huruvida bankerna i själva verket borde räknas som samhällsbärande institutioner. En konkurs i en stor svensk bank skulle sannolikt få långtgående konsekvenser för hela det finansiella systemet. Vid en dylik finanskris skulle bankerna enligt denna logik kallt kunna räkna med att vara ”too big to fail” och att de skulle räddas med offentliga medel. Denna outtalade ”försäkring” skulle då enligt kritikerna kunna leda till att bankerna tog onödigt stora ekonomiska risker, så blev inte fallet, och med facit i hand klarade sig Sverige bättre under krisen än flertalet andra länder.

Det kontantlösa samhället

År 2012 införde riksdagen investeringssparkontot (ISK) för fonder, aktier och andra sparformer. Nu behövde privatpersoner inte detaljredovisa aktieaffärer i deklarationen, i stället schablonbeskattades ISK-kontots värde oavsett resultat. Denna förenkling, sannolikt i kombination med sparkontonas låga räntor, gjorde att intresset för aktiehandel ökade i landet. Som en följd hade både Avanza och Nordnet över en miljon kunder vardera under 2020. En av fem svenskar äger idag aktier och tre av fyra sparar i fonder.

Kontanter används allt mindre. Drivkraften är kundernas beteenden, i takt med att det genom åren kommit fler alternativ som ansetts enklare att använda, exempelvis bankkort och Swish. Mellan 2010 och 2020 minskade uttagen av kontanter med 10 procent årligen. Pandemin påskyndade utvecklingen. I stället för att handla i fysiska butiker valde många att handla på nätet. Somliga var också oroliga för att viruset skulle kunna spridas via sedlar och mynt, vilket fick dem att handla med kort eller betalappar. Användningen av Swish ökade under periodens sista år, något som framför allt märktes bland äldre. Allt fler handlare valde också att ta emot Swish-betalningar. Många handlare, restauranger och hotell hade blivit kontantfria. Sverige var på väg mot det kontantlösa samhället i en allt snabbare takt.

Kontanthanteringen på bankkontoren – eller snarare begränsningen av densamma – var föremål för diskussion i media. SEB automatiserade stora delar av kontanthanteringen under 2008 och Swedbank genomförde fyra år senare en uppmärksammad utfasning på många av sina bankkontor. För sparbanksrörelsen hade just sparbössan stor symbolik – och många förknippade fortfarande bankernas verksamhet med bankfack och säker förvaring av fysiska medel. Under 2020 följde Nordea de ovan nämnda bankernas exempel medan Handelsbanken hade minskat antalet kontor med manuell kontanthantering.

Antalet bankkontor i landet, över 7 000 under 1960-talet, var vid utgången av 2020 endast omkring 1 200. Som en effekt av att fler och fler banktjänster digitaliserades blev bankkontoren mer en plats för rådgivning och information. De flesta bankärenden hanteras genom internet- och telefonbanker samt smarta mobiler. Digitaliseringen av bank- och finanstjänster ryms under det breda paraplybegreppet finansiell teknologi, eller fintech, där Stockholm under 2010-talet började utmärka sig som ett av naven med bankutvecklade tjänster som Swish och BankID, och aktörer som iZettle och Klarna.

Ovan nämnda tjänster är vi idag så vana vid att vi knappt reflekterar över dem, men i många andra EU-länder är det varken självklart att du kan betala med kort överallt eller att du har tillgång till tjänster motsvarande BankID eller Swish. Många av dessa lösningar är resultatet av att man i den svenska bankvärlden har lång vana av att samverka – över 140 år för att vara exakt.